Dags att släppa ägda, förtjänta och köpta kanaler

Internet svämmar över av kanaler att använda för att sprida och få tag i innehåll och smörja sociala kontakter. Eftersom utbudet är stort pågår också ett konstant kategoriserande. Vilka kanaler är vad? Vi tar grepp om kategoriserandet – och stämplar det som onödigt.

På Contentbyrån inledde vi efter sommaren i fjol ett tema i vår innehållsproduktion där vi gick igenom de mest populära medierna och kanalerna att använda för att skapa och sprida innehåll. När man talar om kanaler, förekommer ofta följande kategorisering: köpta – ägda – förtjänta. Många är de blogginlägg, infografiker och videor som vilar en googling bort, redo att förklara skillnaden mellan dessa typer av kanaler och hur du bör skaffa en strategi för de olika typerna. När vi på Contentbyrån vadat igenom kanalträsket, och behandlat t.ex. Instagram, Twitter, Pinterest och Hangouts on Air, har vi inte alls använt den begreppsdimensionen. Vi vägrar helt enkelt.

Vadan denna rebelliska hållning? Kort svar: vi tycker att den dimensionen inte riktigt behövs. Vi talar hellre om funktion och tillämpning än om kategorisering. Längre svar: Läs vidare, så vi hela denna härva från A till Ö.

Ägda, köpta, förtjänade – den traditionella indelningen

Låt oss först titta på den traditionella sorteringen mellan ägda, köpta och förtjänade kanaler.

Ägda kanaler – En ägd kanal är en kanal du som distributör helt styr över och äger. Du kontrollerar allt innehåll i kanalen och betalar inte för publicering i den (att du t.ex. betalar för servern en webbplats ligger på räknas inte). Exempel på ägd kanal: webbplats, magasin du ger ut.

Köpta kanaler – En köpt kanal har du, logiskt nog, betalat för att få distribuera ditt innehåll i. Någon annan äger kanalen och du måste betala för att få synas där. Exempel på köpt kanal: annons i tidning, reklambanner på webbsida.

Förtjänade kanaler – En förtjänad kanal är en kanal som du inte äger där andra pratar om ditt varumärke eller din produkt. Det är alltså inte bara en gratiskanal utan också en kanal du inte styr eller direkt påverkar. Att jobba med förtjänade kanaler innebär alltså snarare att försöka stimulera diskussion på olika sätt. Exempel på förtjänad kanal: någon skriver en tweet om din produkt, en diskussion på ett forum om ditt företag.

Varför fungerar inte den indelningen?

Anledningen till att vi på Contentbyrån inte så ofta använder den här ägda/köpta/förtjänade-dimensionen är huvudsakligen tvådelad. Dels är den lite för simpel och svartvit (många kanaler är sällan tydligt det ena eller andra), dels är syftet lite oklart (hur du ska agera i en viss kanal är inte givet utifrån kanalens typ).

Vi tar svarvitheten först. Problemet med att en kanal sällan kan pekas ut som det ena eller det andra belyste sociala medier-specialisten Michael Kazarnowicz på ConnyCom-bloggen skickligt (i det här inlägget). Där visade han tydligt hur t.ex. Facebook beroende på hur du använder det kan klassas som alla tre typerna av kanaler.

I korthet ser hans resonemang, som jag i princip helt supportar, ut såhär:

Facebook som ägd kanal: Du äger din Facebook-sida och skriver inlägg på den, gratis. Eller svarar på frågor som andra användare skickar till dig.

Facebook som köpt kanal: Du betalar för att kunna nå ut med ditt innehåll till en specifik målgrupp, genom annonser och sponsrade inlägg.

Facebook som förtjänad kanal: Du letar upp och deltar i diskussioner om din produkt eller varumärke som redan pågår, eller delar innehåll som i sin tur skapar diskussioner mellan användare.

Här ser vi tydligt att Facebook egentligen passar i alla facken. För mig säger det sig självt att en kategorisering som är så luddig också blir ineffektiv att använda.

Dessutom kan ju en kanal hoppa mellan facken över en natt. Vi talar ju om digitala, lättförändrade ting. Med en enda ny liten funktion, kanske bara lite justering i någon algoritm från kanalens ägare, kan landskapet i en kanal förändras. Att försöka kedja fast såhär föränderliga saker i fack och hantera dem utifrån det känns dömt att misslyckas.

messa

Hur måste vi se på kanalerna istället?

Så, det är alltså svårt att kategorisera Facebook, liksom många andra digitala kanaler. Men sedan har vi också det andra problemet jag nämnde ovan: Vad ska kategoriseringen vara bra för?

Jag menar att kategorisering av kanaler och långa resonemang av vad olika typer av kanaler är bra för, leder till snedvridet fokus. Fokusera inte på kanalen, utan på vad du vill göra. Du ska inte använda en kanal för att den finns, utan för att du har ett behov av att göra något och den här kanalen råkar låta dig göra just det.

(Det du ska göra ska i sin tur födas av en uttänkt innehållsstrategi, men för syftet med just det här inlägget snabbspolar jag förbi frågor som ”Ska ni ens skapa innehåll?” och ”Ska ni distribuera det i digitala kanaler?”)

När du vet att du har något du vill göra – låt oss säga nå ut med en e-bok ni skrivit till kvinnor i åldrarna 18–35 år – kommer kanalerna in i bilden. Valet av kanal och hur du hanterar den kanalen (t.ex. om du använder Facebook som ägd, köpt eller förtjänad kanal) ska göras utifrån ditt syfte och målgrupp, inte styras av en kanals funktioner eller blott det faktum att den existerar.

Rent konkret får resonemanget alltså inte vara “Facebook, där borde vi ju finnas” – ni måste börja i andra änden. På Contentbyrån röstar vi alltid på att alla företag som vill upprätthålla någon typ av flöde i digitala kanaler har en innehållsstrategi. I den ska det ingå val av kanaler att använda och grundläggande riktlinjer för beteendet i dem, tydligt kopplat till andra delar i strategin, som syfte och målgrupp för marknadsföringen.

Vi tar ett exempel också som sista säkerhetsåtgärd för att se till att spiken hamrats ned.

Ett kanalstyrt tänkande …

“Det verkar vara populärt med Instagram, vi borde skaffa det och börja publicera bilder!”

… leder till att ni publicerar krystat bildinnehåll från företaget. Det är högst osäkert om någon efterfrågat det och minst sagt höjt i dunkel vad det egentligen åstadkommer för er marknadsföring.

Ett syftesstyrt tänkande däremot …

“Vi vill att fler kvinnor i åldrarna 18–35 ska läsa vår e-bok.”

… leder istället till att ni tänker igenom valet av kanal och kanske inte alls landar i Instagram. Kanske väljer ni Pinterest och börjar bryta ut grafer och bilder ur e-boken som är Pinterest-vänliga och delar dem med ert konto där. Då har ni format innehållet så att det har de bästa möjliga förutsättningarna för att engagera målgruppen i kanalen.

Du ska inte börja dela bilder på Instagram eller Pinterest för att de finns, utan för att det är ett tydligt led i er strategi.

kanalstrategi

Sammanfattningsvis: Låt syftet styra dig, inte kanalerna

Om vi hela tiden låter oss ledas av förutsättningar som andra dikterar upp, sker ingen förändring, ingen framåtrörelse. Därför måste er strategi vara utgångspunkten för hur ni arbetar i digitala kanaler, inte kanalerna i sig. Visar det sig sedan att ni inte kan göra det ni vill i en kanal, se er då om efter en annan, sitt inte och oja er över Facebook i tron att ni måste använda det bara för att ”det gör man ju”.

Det ständiga kategoriserandet av kanaler och behovet av att klumpa ihop dem i olika fack är alltså bakåtsträvande, hävdar jag. I tider där utbudet av dem ökar lavinartat är det också en garant för huvudvärk om ni bemöter varje ny kanal ni upptäcker med att börja fundera över hur ni ska använda den bara för att den finns. Om er strategi framöver blottar ett behov av att kommunicera på ett visst sätt, då kan ni leta upp kanalen och komma till den med ett faktiskt problem som behöver lösas.

Just nu ser landskapet ut som så, att antalet kanaler ökar lavinartat. Därmed ökar också möjligheterna att på olika sätt nå ut till och interagera med mottagarna. Utbudet ökar i en mycket större takt än de flesta distributörer orkar hänga med i. Twitter slog t.ex. igenom på bred front 2007 men än i dag famlar de flesta företag när de sätter sig bakom spakarna och försöker använda Twitter till något vettigt.

Famlandet kommer dock, menar jag, ofta från att kanalen får styra. “Oj vad Twitter verkar jobbigt, vad ska vi göra där?” Och så går man som marknads- eller säljansvarig omkring och har huvudvärk, istället för att gå till botten med huvudvärken.

Arbeta fram en strategi för ert innehåll i digitala kanaler, som såklart i sig blir en del i er övergripande marknadsföringsstrategi. Om ni har ett tydligt varför, kommer också svaret på vad ni ska göra på t.ex. Twitter att vara betydligt klarare. Svaret kan mycket väl vara att ni inte ska finnas där alls. Då kan du med gott samvete släppa bollen och konstatera att det inte passar in i er strategi.

Har ni en välsvarvad strategi kommer frågan ”varför ska vi använda kanal X?” på så vis aldrig vara svår att besvara. Det kommer plötsligt inte spela någon som helst roll om kanalen är ägd, köpt eller förtjänad.

Podcast – framtidens radio

Podcast-formatet är mer populärt än någonsin i Sverige. Var och varannan lyssnar på podcast och det poppar upp nya ”poddar” till höger och vänster. Men varför är de så populära? Kan ditt företag använda podcast-formatet?

Radio är egentligen en ganska bra idé. Att kunna lyssna på något som sänds från ett litet kyffe hundratals eller tusentals mil från dig. Att kunna ta del av underhållning, musik, kunskap, vad som helst som kan förmedlas endast genom ljud. Den traditionella radion – du vet den med FM- och AM-rattar, antenner och hela köret – känns dock snudd på stendöd. Jag undrar om någon yngre än 15 år ens kan identifiera en klassisk radio som just det.

Som tur är lever och frodas formatet som sådant – ljudburet innehåll – i allra högsta grad. Leveransen har dock i stor utsträckning förflyttats från de analoga radiovågorna till det digitala podcast-formatet. Jag äger själv ingen radio, men lyssnar nu och då genom en app som ger mig programmen i podcast-form efter att de ursprungligen sänts på radio.

Jag är inte ensam; podcast-formatet är hetare än någonsin. 1,5 miljoner svenskar lyssnar regelbundet på podcast, visar en undersökning från Orvesto. Med tanke på de yngre generationernas förhållande till teknik och deras vurm för det digitala lär populariteten bara öka.

Så vad är egentligen en podcast? Varför är formatet så populärt? Jag ska försöka reda ut dessa frågor och några till och avsluta med några tips för dig som funderar på att starta en podcast.

podcast_top

Vad är en podcast?

En podcast är ett helt ljudbaserat digitalt program som du kan lyssna på när du vill. Podcast används i princip uteslutande om program som dessutom är återkommande, med t.ex. ett avsnitt i veckan. Det är frestande att använda definitionen “digital radio”, men bortsett från att det enbart är ljud i både en podcast och en radiosändning har de inte jättemånga likheter. Radio sänds i en tablå av program som startar och slutar på ett visst klockslag. Avsnitten i en podcast, däremot, publiceras och skickas ut digital till alla prenumeranter som kan lyssna på avsnitten när de vill.

Prenumeranterna, ja. De är centrala för konceptet podcast, särskilt på Apples tjänst Itunes som är allra störst inom podcast-distribution. När utgivaren av en podcast publicerar ett nytt avsnitt dyker det automatiskt upp i motsvarande app i prenumeranternas smartphones. Icke-prenumeranter kan givetvis också lyssna på din podcast men måste då t.ex. få den delad till sig eller leta upp källan själv. Det smarta i Itunes prenumerationssystem är att jag kan ta upp min telefon när jag ska kliva in på gymmet, se vilka av mina favoritpodcaster som har släppt nya avsnitt och sen börja lyssna direkt.

Podcasten som format föddes 2003 hos (trumvirvel) Apple. Året därpå började det få spridning (främst borta i staterna) och i juni 2005 lade Apple till podcast-funktionalitet i Itunes. Först 2006 kom lyssnandet i Sverige igång på allvar. Formatet fick då först fäste i specifika fält som t.ex. tekniksfären och dator- och tv-spelsbranschen. Eftersom jag personligen är intresserad av det senare fältet hoppade jag på podcast-lyssnandet tidigt och spelade faktiskt in podcast själv i början av 2006. På bred front i Sverige slog dock inte podcasten förrän framåt 2009/2010.

Vad innehåller en podcast?

Rubrikens fråga är såklart snudd på löjeväckande bred. ”Vad innehåller ett skåp?” är ungefär lika relevant; som du förstår är innehållet i en podcast helt upp till utgivaren. Du har bara ljud att leka med, men de ljudvågorna kan bära konversationer, intervjuer, tyckande, debatter, lärande. Musik. Nyhetsuppläsning och analys. Recensioner av produkter. Reportage. Radioteater. Kort sagt: Om det kan förmedlas via ljud, kan det förmedlas via en podcast.

Vad är då det typiska innehållet? Jag har inte gjort någon empirisk undersökning, men mitt känsliga finger i vädret låter mig konstatera att de flesta podcaster är av panelformat. Det vill säga ett antal personer (ofta 2–3) sitter och pratar om nyheter, stora händelser eller specifika teman inom ett visst fält, oftast ett där de är experter. DN publicerade nyligen en finfin lista med 27 podcasttips; där har de på bara några rader lyckats beskriva de olika podcasternas koncept.

Varför är podcaster så populära?

På frågan om varför podcastformatet fått ett så stort genomslag finns många tänkbara svar. Det första och mest uppenbara ligger helt enkelt i det jag konstaterade ovan: en podcast kan vara så mycket att det verkligen finns något för alla. Oavsett vilket ditt intresseområde är törs jag slå vad om att det finns inte bara en utan en handfull podcaster på området. Jag plockade precis upp mobilen för att bekräfta min tes genom att med enkla sökningar hitta podcaster fokuserade på områden som frimärken, insekter och virkning. Om content marketing, ett av mina intresseområden, finns det drösvis med poddar.

Gräver vi lite djupare så är en rådande teori att podcaster fått fäste eftersom de passar perfekt in i det s.k. on demand-samhälle vi nu lever i. Podcasterna var faktiskt populära redan innan SVT Play, Netflix, HBO Nordic och liknande tjänster slog igenom. Podden som format pekade ut vägen genom att ge prenumeranterna möjlighet att lyssna på avsnitten när som helst, var som helst. Alla jag känner som lyssnar på podcaster regelbundet (och nästan alla jag känner gör det) lyssnar medan de diskar, tränar, promenerar, städar. En podcast är ett perfekt sätt att få ut lite mer av en annars kanske lite monoton syssla.

I USA är klassisk radio fortfarande mycket populärt vilket beror främst på deras bilkultur. Ljud är det perfekta mediet i bilen och det sägs också vara en av nycklarna till podcast-formatets framgång där. I Sverige har vi inte bilåkandet i vårt blod riktigt på samma sätt, men räknar vi in all typ av pendlande till och från jobb så blir det många timmar i rörelse och även där passar podcasten in perfekt.

podcast_on-demand

Netflix och liknande tjänster har skapat en on demand-kultur som podcasten passar perfekt för.

Kan podcaster bli en del av innehållsmarknadsföring? Självklart!

På Contentbyrån förespråkar vi innehållsmarknadsföring och därmed bra innehåll, gärna i så många olika former och kanaler som möjligt så att den möjliga mottagargruppen kan breddas. Med tanke på hur många som i dag lyssnar på podcaster är det här mediet definitivt att rekommendera.

”Men vad ska vi prata om?”

Rubriken ovan hyser den vanligaste motfrågan om podcaster – företag har svårt att hitta vad de ska prata om i sin podcast. I själva verket är det väldigt enkelt: ni ska prata om ämnen som relaterar till den expertis ert företag besitter. Ni ska inte prata om era produkter eller tjänster, utan om den värld som omger dem. Min kollega Per fördjupade tankarna om hur du hittar bra innehållsämnen när han skrev om att starta och driva en företagsblogg.

Oavsett vad ni pratar om, har podcasten som format flera fördelar. Tre tunga argument för podcasten följer:

– En podcast bygger personlighet

Med en podcast har ditt företag chansen att lyfta fram kompetenta personer som jobbar hos er och låta dem visa er kunskap och expertis. Kanske underhåller de, kanske lär de ut, kanske inspirerar de – oavsett vilket så skapar de definitivt en mer personlig bild av er verksamhet. Är ni bara ett par stycken i företaget? Då vet du precis hur viktigt personkemi är för affärerna. En podcast är ett sätt att visa upp er personlighet och därmed bygga relationer till potentiella kunder bara genom att de lyssnar på er podcast. Personlighetsbyggande är också en viktig del av disciplinen innehållsmarknadsföring som helhet.

– En podcast är lättåtkomlig

Alla vill inte sitta och läsa blogginlägg och alla vill inte bänka sig för att se videor, oavsett hur välproducerade de är. En podcast, däremot, kräver bara att din mottagare lyssnar. Hen kan göra det medan hen gör allt det där andra som lyssnaren måste få gjort. Din chans att hålla mottagaren kvar under en längre tid än några minuter är betydligt större med en podcast än med exempelvis ett blogginlägg, som är så lätt att bara sluta läsa när minuterna tickar iväg.

– En podcast är kostnadseffektiv

Visst, ett tråkigt argument, men ack så sant. Att producera podcast är helt enkelt mycket billigare än att producera t.ex. videomaterial av lite högre kvalitet. För att uppnå bra kvalitet rent produktionsmässigt i en podcast behövs inte många tusenlappar spenderade på mikrofon och mjukvara för att spela in (vissa mjukvaror är till och med gratis och ändå mer än funktionsdugliga, t.ex. Garage Band som medföljer Mac-datorer). Tidsmässigt kanske vi talar om 1 timme för ett par anställda att spela in, plus någon timme för förberedelser. Lägg därtill en timme för klippning och tidsåtgången är betydligt mindre än för att producera även en enkel video. Och där är utrustningen dessutom betydligt dyrare.

podcast_fördelar

Tre tips för att undvika vanliga podcast-fällor

1. Förbered, men regissera inte

Fall inte i fällan att ni genar i podcast-produktionen genom att sätta en mick framför några ”sköna personer” och spelar in dem när det pratar vitt och brett. Det blir oftast ointressant och framställer inte personerna (och därigenom företaget de representerar) i god dager.

Istället måste deltagarna vara så pass förberedda att de kan visa upp sitt kunnande, men ändå så avslappnade att samtalet flyter på bra och personligheter släpps fram. Så förbered, men regissera inte. Ha inget exakt manus med uttänkta repliker. Jag har suttit i kanske 150 podcast-avsnitt och till det allra första gick jag innan och övade på vad jag skulle säga – det gick sådär i skarpt läge.

Strukturera istället upp en enkel körordning som deltagarna pratar igenom innan, skapa några hållpunkter och bestäm huvudämnen. Alla deltagare bör veta ungefär vad som kommer att tas upp så att de kan dubbelkolla eventuella viktiga fakta eller repetera något ämne. Mer bestämt än så behöver det inte vara; då försvinner den spontana och personliga känsla en podcast ska ge. (Det här gäller såklart inte om ni snarare släpper reportage eller dokumentärt material i podcast-format.)

2. Styr inte längden, men gör det lättlyssnat.

Podcast har en stor, stor fördel gentemot radio: en podcast är inte beroende av klockan. Spanarna i P1 har exakt 43 minuters programtid att leka med under sin timme och måste därför ibland kapa en diskussion eller stryka ett ämne på grund av tidsbrist.

Det behöver aldrig en podcast. Ena veckan kan ditt avsnitt vara 43 minuter, men nästa vecka 51 minuter. Eller 90. Det är en styrka och därför stör jag mig när podcast-pratare säger saker som “nu börjar avsnittet bli långt så vi tar det här nästa vecka.” I mina öron är det att leka radio. Om en talare har en intressant poäng att tillföra ett ämne ska hen göra det, även om det innebär att diskussionen i ämnet blir 9 minuter istället för 6 som man kom överens om. Däremot är det viktigt att ha ett schema att utgå från, så att talarna vet om målet är att ett ämne ska ta 6 minuter eller snarare 16.

Vilken är den bästa längden på en podcast? Om detta tvistar de lärda. Jag har sett siffror på att den genomsnittliga engagemangstid vi kan förvänta oss på internet i dag är 22 minuter, sedan faller folk av oavsett hur bra ett innehåll är. Därför är många podcaster just 20–30 minuter långa. Ja, det är en trevlig längd, men nej, din podcast måste inte vara exakt så lång. Många är mycket längre. Och då är det viktigt att det är lätt för mottagaren att dela upp lyssnandet. Lägg in små jinglar mellan segment, sälj små reklaminslag (när ni börjat få en större publik) eller ha åtminstone tydliga andningspauser i diskussionerna med “nu ska vi helt byta ämne” där lyssnaren kan trycka paus.

Summering: Att ha en lättlyssnad struktur är så mycket viktigare än att ha en viss längd.

3. Hitta ett format som passar er och lyssnarna

För att någon ska bemöda sig att lyssna på en podcast varje vecka måste hen veta ungefär vad den får.

Vi lyssnar alla av olika anledningar, men jag letar personligen alltid efter kombinationen rätt ämne + rätt personer. Personer som jag gillar att lyssna på pratar om ett ämne jag tycker är intressant. Svårare än så är det inte.

Ta därför fram ett format för er podcast – längd, hur många ämnen som diskuteras, stil & ton – som framhäver personligheterna och ger udd i diskussionerna. Podcastens struktur ska passa de som sitter i den så att de blir bekväma, då blir det bra lyssning. Att gå efter ett exakt format för att någon har sagt att det är det bästa, det tror jag inte på. Alls.

Viktigt är såklart att podcasten inte har ett alltför fritt format så att den på kameleontvis skiftar från vecka till vecka, då vet lyssnarna inte vad de ska förvänta sig. Se till att podcasten har ungefärliga ramar för format och ämnen och låt personligheterna komma fram. När jag lär känna dem vet jag vad jag kan förvänta mig av podcasten.

Mikrofon? Distribution? Några avslutande tips.

Utöver innehållet finns det en del teknikaliteter att fundera på med en podcast. Vilken utrustning ska ni använda? Hur ska ni distribuera och sprida podcasten? Just vad gäller spridning är som sagt Itunes överlägset mest populärt, men kräver en liten teknisk insats att ladda upp sin podcast där (och servrar att spara podden på). Enklare och populära podcast-tjänster som själva står för serverutrymmet är Libsyn, Tunein och Soundcloud.

På utrustningssidan finns det en djungel av tips att googla in sig i. En bra guide anpassad för olika ambitionsnivåer med olika mick-tips som jag hittade kommer från Podcastmethod.

 

Innan vi lämnar podcast-ämnet helt tipsar jag om att kolla in testavsnittet av Contentbyråns egen podcast och önskar dig lycka till i ditt fortsatta utforskande av podcastens förlovade värld. Tipsa oss gärna om bra podcaster, extra gärna om sådana som produceras av företag.

 

Premiäravsnittet av Contentbyråns podcast

podcast_pilot_cover_blogginlagg

Nu kan du lyssna på premiäravsnittet av vår podcast! Per och Samuel sitter vid micken för att snacka om ämnen kopplade till kommunikation och den digitala världen. Marknadsföringsperspektivet dyker upp på ett hörn men premiären handlar om ämnen som empati, nya Facebook-appen Room och ett spel om att skriva poesi.

Read More…

Hangouts on Air – sänd video live på nätet

Tänk att kunna göra sin egen TV-show, tänk vilket värde det skulle ge dina kunder och vilka personligheter det skulle bygga! Nu är det faktiskt alldeles möjligt, med Googles tjänst Hangouts on Air, som utvecklas konstant. Dags för dig att börja sända live?

Om du driver ett företag eller en organisation av något slag, vet du precis som jag hur otroligt viktigt det är med personlighet. Vi litar på och gör affärer med personer vi lärt känna. En av de stora fördelarna för ditt och mitt företag i dag med det klimat vi har i den digitala sfären, är hur lätt det är för oss att komma nära våra kunder. Att låta dem lära känna oss som personer och därmed lättare få till stånd avtal och affärer – allt från att det blir lättare för folk att köpa en tandborste från ett företag med lite personlighet, till att affärspampar undertecknar mångmiljonkontrakt först när de fått en riktigt bra känsla för personen som ska underteckna på raden bredvid.

Google Hangouts, specifikt Hangouts on Air, är ett utmärkt och lätthanterat verktyg för att bygga personlighet, lära känna sina kunder och därmed göra fler affärer.

Vad är Hangouts on Air?

Google Hangouts är Googles chattsystem för användare av Google+. En Hangout är egentligen bara ett chattrum där du och dina utvalda samtalspartners ingår. Chattrummet kan vara bara för text, eller så är det en video-hangout. Det är kort sagt Googles svar på Skype.

hoa

Hangouts on Air, som vi ska tala om i dag, är betydligt mer intressant än så. Här talar vi inte bara om en privat videokonversation, utan om en videokonversation du kan sända ut till resten av världen. I en Hangout on Air kan du och upp till nio andra utvalda deltagare (14 andra med premium-varianten) sitta och prata, dela länkar, visa presentationer, svara på tittarfrågor, med mera. Ni skapar något av ert egna tv-program som direktsänds på internet (både på er Google-sida och även er Youtube-kanal, om ni vill) och sedan arkiveras på Youtube automatiskt för att ni senare ska kunna dela videon efter att ni sänt. Den blir precis som en Youtube-video, bara det att den lagras på Youtube under tiden ni spelar. Praktiskt och tidsbesparande!

Vad kan du använda Hangouts on Air till?

Hangouts on Air är en rätt flexibel kanal; klyschan om att endast fantasin sätter gränserna kanske inte riktigt stämmer men något åt det hållet i alla fall. Kärnan i att använda Hangouts on Air är densamma som för alla andra kanaler när vi talar om innehållsmarknadsföring: om ni har ett bra innehåll som ger värde till tittarna, kommer de att titta.

Några exempel på hur företag kan använda Hangouts on Air:

användningsområden för hangouts on air

  • Visa upp en ny produkt i en livesändning. Ni pratar, demonstrerar produkten, tar emot frågor från tittarna som är nyfikna på produkten. Eftersom det sker live kanske ni upptäcker att många är nyfikna på en viss funktion som ni då demonstrerar extra noggrant.
  • Ge en rapport från en branschkonferens. Om du och en kollega varit där, lärt er grejer, träffat nya kontakter, fått lite material med er hem, då är det perfekt att skicka vidare kunskapen med en mysig Hangout on Air. Ni berättar om konferensen, tar upp höjdpunkter, delar med er av material ni fick.
  • Håll en utbildningsserie. Eftersom du med enkla medel kan visa en presentation a la Power Point via en Hangout (d.v.s. tittarna hör din röst men ser presentationen), kan du dela med dig av kunskap till era kunder.
  • Ge mass-support. Om ni just lanserat en ny funktion i programmet eller skickat ut ny hårdvara, kanske många kunder har frågor. Då passar det perfekt att bjuda in till en Hangout där någon i er support-personal demonstrerar programmet, pratar till och svarar på frågor som trillar in från tittarna.

Kom ihåg: oavsett vad det är ni sänder live, sparas videon automatiskt så att ni kan peka tittare till den i efterhand och dela den i andra kanaler.

Obama och andra småfixare använder Hangouts on Air

I min jakt på företag som är duktiga på Hangouts on Air har jag faktiskt till stor del gått bet; det tycks som att Hangouts on Air är sorgligt underutnyttjat i det fältet. Däremot är det väldigt populärt bland folk som t.ex. pratar och live-analyserar fotboll, tv-spel som Minecraft, visar sina senaste gitarr-trix, lär ut saker i Photoshop eller håller föreläsningar.

Vissa profiler har givetvis upptäckt Hangouts on Air. Conan o’Brien är en, och POTUS själv, Barack Obama, är en annan. Nedan ser du hur pompöst han marknadsför sina ”fireside chats”, där några vanliga amerikaner är inbjudna till att sätta sig ner och prata med presidenten medan världen tittar på. Briljant. Var fanns min möjlighet att hänga med Stefan Lövén och Fredrik Reinfeldt i den svenska valrörelsen?

Låter det komplicerat? Det är det inte!

Trots att du kan använda Hangouts on Air på så många sätt och nå ut till hundratusentals, är det faktiskt inte ens komplicerat att använda. Tekniken har ju kommit så långt att de allra flesta klarar av att sända en Hangout on Air med vad de har på skrivbordet i dag. Alla de vanligaste webbläsarna och operativsystemen fungerar, tjänsten anpassar kvaliteten efter din bandbredd och kräver inte mer utrustning än en enkel webbkamera (sådana finns ju ofta inbyggda i våra datorer nu för tiden) och ett vanligt headset. Jag använder oftast mitt Iphone 5-headset när jag sänder via Hangouts on Air, alternativt en konferensmick värd hisnande 300 riksdaler. Vi talar ingen dyrgrip till studio som, alltså. Tänk här bara på att det är bra om alla som ska medverka i sändningen har samma teknologiska förutsättningar, så att skiftet mellan era ljud- och bildkvaliteter inte blir för stort för tittarna.

Det var väl inte så tuffa krav? Såhär går du från att börja förbereda till att faktiskt genomföra en Hangout on Air-sändning:

1. Förbereda

När ni väl bestämt att ni ska göra en sändning med Hangouts on Air, startar ni ett Hangout on Air-event på Google+. För det behövs att ni faktiskt har en sida på Google+, men det är ju annars skaffat i ett nafs.

Du fyller i grundinformation (titel, beskrivning, tidpunkt) och väljer mellan att antingen ha sändningen som publik eller privat. Med alternativ 1, en publik sändning, är sändningen helt offentlig och vem som helst kan hitta den på Google+ eller söka efter den på Youtube. Tar du bort publik-tillvalet blir den privat. Då är det bara personer med länken till sändningen som kan se den. På så sätt kan du t.ex. välja ut ett 20-tal kunder, kanske just de där som ville ha en demonstration av nya programmet eller produkten, och skicka länken till dem. Privat är också perfekt att använda när ni testar Hangouts on Air för er själva; då slipper några tittare trilla in när ni experimenterar med tekniken.

2. Sprida

När du väl startat eventet kan era följare se det på er Google Plus-sida, och du har en adress ni kan sprida i sociala kanaler för att dra publik till sändningen (förhoppningsvis har ni planerat så smart att det är flera dagar kvar till sändning när du skapar eventet, så att era tittare har god tid på sig att planera).

Redan innan sändningen kan era följare, om ni aktiverat den funktionen, skicka in frågor till er via Q&A-appen (questions and answers – frågor och svar). Bara du och de andra som ska vara med i sändningen ser frågorna tills det att ni senare i sändning väljer ut en fråga att besvara och ställa i rampljuset.

3. Testa tekniken

När det börjar närma sig sändningsdags kan ni gå in i förberedelseläge, utan att börja sända. Ni kan testa ljud, kolla att ljuset är bra, sådana saker. Här kan ni sedan välja hur ni vill göra, vill ni sitta båda framför kameran vid samma dator, eller vill ni sitta vid olika? Ni kanske måste vara på olika platser p.g.a. att din kollega arbetar på en annan plats eller är ute och flänger. Det går utmärkt, som sagt kan upp till tio olika datorer vara anslutna till samma Hangout on Air.

4. Sänd!

När ni är redo (helst på den tid ni utlovat!) klickar ni på den stora feta knappen som startar sändningen, och ni är igång. Pang så kan världen se er live via Google och Youtube! Här är några centrala funktioner du kan använda medan ni sänder som förhöjer tittarnas upplevelse och förbättrar innehållet:

Control room

Styr ljudnivåer, slå av och på video. Kollegan kanske har en bad hair day och vägrar medverka i video? Slå av videon och visa dig själv och ha bara ljudet från kollegan.

Showcase

Låter er dela länkar till sajter, videor med de som tittar. Ni kanske förberett ett litet lager med länkar som ni vill dela med er av, t.ex. till ett intressant företag ni träffade på mässan och pratar om i sändningen. Då är det bra service till tittarna att ge dem en länk som de kan följa. Kom ihåg: tittarna kan öppna länken och surfa runt på sajten ni länkar till och fortfarande lyssna till er.

Dela fönster

Om du vill visa en presentation, säg en Powerpoint, med dina tittare, då är det just nu enklaste sättet att dela ett fönster med tittarna. Utgångsläget är ju att de ser bilden från din webbkamera, men det du kan göra är att skifta från det till att tittarna istället ser det du har på din datorskärm istället. Du kan visa en presentation, eller kanske logga in i och demonstrera ett ny mjukvara ni ska lansera? Kanske har det kommit in en fråga om hur man hittar något på er webbplats? Välj att dela ditt fönster med dem, gå in på er webb och visa tittarna, live! Ganska magiskt faktiskt. Här är det som sagt bara fantasin som sätter begränsningarna för vad du kan dela med dig av och vad du kan ge dina tittare (få inga dumma idéer nu bara.)

Kan ditt företag använda Hangouts on Air? Självklart!

Jag förstår att Hangouts on Air kan kännas lite skräckinjagande. Sitta och synas i bild och prata, live, inför potentiellt flera hundra, kanske tusentals personer? Aldrig i livet!

Och nej, det är inte för alla. Men jag ger mig den på att det finns en duktig, utåtriktad person eller två på ditt företag som skulle kunna ge mycket värde till era kunder, existerande som blivande, via en Hangout on Air. Kanske på sälj- eller marknadsföringsavdelningarna?

Vad skulle era sändningar handla om? Som sagt: här är möjligheterna så många att jag inte kan rabbla upp dem alla. Kärnan är att ni behöver leverera något av värde till tittarna, bortom det är allt upp till er. Var bara inte för snabb med att avfärda möjligheterna, för det här är en kanal som förenar många funktioner i en och därmed skapar ett stort värde för mottagarna. I mina ögon är det kanaler som den här, där det krävs lite kreativitet och eftertanke, som kommer att skilja agnarna från vetet i det digitala landskap som nu utformas. Lyckas ni här, har ni en stor konkurrensfördel.

Ta med dig den idén till nästa möte om marknadsfrågor, börja spåna vad era sändningar skulle kunna innehålla, och du ska se att ni snart är igång med era första livesändningar på nätet.

Linkedin – därför ska ditt företag finnas där

Om du inte marknadsför ditt företag på Linkedin, världens största nätverk för professionella kontakter, missar du en viktig kanal. I dag finns över 300 miljoner människor på Linkedin – av vilka merparten känner någon som känner Barack Obama.

 

Read More…

Youtube – kanalen med 1 miljard tittare

Utan Youtube skulle internet inte vara internet. Men fungerar Youtube för företag? Ja – videodelningstjänsten är en så vedertagen del av nätet att alla företag borde fundera på hur de kan använda kanalen. Läs vidare om hur Youtube fungerar och hakar i SEO och arbete med innehållsstrategi.

pasted_image_at_2014_08_25_10_20_pm

En nioåring som når 1 miljard människor

Det är inte alla nioåringar som har miljardpublik. Domännamnet www.youtube.com registrerades den 14 februari 2005 efter att grundarna – ett gäng dåvarande anställda hos betalföretaget Paypal – insett behovet av ett enkelt sätt att dela och sprida videor online. Den 23 april samma år lade en av grundarna, Jawed Karim, upp den allra första videon. Jag ger er ”Me at the zoo”:

Där har du den – den allra första videon som laddades upp på Youtube. (Första kommentaren på videon var, passande nog: ”Interesting concept this Youtube. Wonder what will become of it?”) Uttrycket ”Resten är historia” har väl sällan känts mer befogat, eftersom Youtube under de nio år som gått sedan dess etablerat sig som en fundamental beståndsdel i den röra vi kallar internet. Några snabba fakta:

  • Youtube har över 1 miljard unika besökare i månaden.
  • 6 miljarder timmar video strömmas per månad. Det är nästan 1 timme i snitt per människa på jorden.
  • Nästan 40 % av tittartiden kommer i dagsläget från mobila plattformar.
  • Av de 20 mest sedda videorna är 19 musikvideor.
  • Den mest sedda videon är musikvideon Gangnam Style, med över 2 miljarder visningar.

Hur fungerar Youtube?

Om du suttit under en sten och lekt med ett 56k-modem de senaste nio åren kan jag berätta att Youtube är en plats där användare (privata och företag) laddar upp videomaterial. En del laddar också upp audio och lägger stillbilder till, så Youtube kan också vara en kanal för enbart ljud. Själv lyssnar jag ofta på soundtrack från spel och filmer via Youtube, soundtracks som inte finns på t.ex. Spotify. Så för många är Youtube en musikspelare som råkar ha formen av en videospelare.

Varje Youtube-användare har en kanal. Kanalen är platsen där alla dina uppladdade videor samlas och där du har chansen att berätta mer om ditt företag och dess verksamhet. Du kan prenumerera på innehåll från olika kanaler och på samma sätt kan användare prenumerera på ditt innehåll. Då blir de helt enkelt notifierade så snart du lagt upp nytt material, utan att behöva aktivt söka upp det. Prenumeranter är alltså hårdvaluta, precis som att du jagar gillare på Facebook och följare på Twitter.

Det simpla konceptet – ett gratis och enkelt sätt att dela och hitta videomaterial – har varit nyckeln till Youtubes enorma succé. Att googla något är redan ett vedertaget begrepp, men att ”youtuba” något är på väg dit i mina ögon. Behöver jag en instruktionsvideo för något, vill titta på en trailer eller letar efter någon gammal scen ur en film eller ett tv-program är min lösning alltid att youtuba. Finns klippet jag letar efter inte på Youtube, då är min spontana slutsats att den helt enkelt inte finns över huvud taget. Att kanalen blir viktigare och viktigare för sökmotoroptimering gör det ännu mer centralt med att använda Youtube för företag.

Partnerskapsprogrammet – en chans att tjäna pengar på tuben

Du kan givetvis marknadsföra ditt företag och på så vis driva intäkter till det genom att få exponering på Youtube som sedan leder till affärer. Men, du kan också tjäna pengar direkt på varje visning. Har du en kanal som börjat bygga upp en viss publik och en typ av innehåll som är godkänt för intäktsgenerering, kan du ansöka om att gå med i Youtubes partnerprogram. Blir din kanal antagen innebär det kort att reklam kommer att börja visas på din kanal och i anslutning till – ibland i – dina videor. Och du får del av intäkterna.

Hur stora intäkter? Det beror såklart på hur många visningar du får, och där är prenumeranter viktiga för att få en initial spridning. Givetvis vill du också använda andra sociala kanaler, t.ex. Facebook, för att ge nypublicerade videor en första knuff i ryggen.

Den största kanalen på Youtube tillhör faktiskt en svensk: PewDiePie, eller Felix Kjellberg som han heter när han inte sitter framför datorn och kommenterar videor från datorspel. I skrivande stund har PewDiePie drygt 30 miljoner prenumeranter. Det har lett till att Felix i dagsläget drar in 4 miljoner dollar om året, rapporterade Wall Street Journal i juni i år. Mycket kan sägas om kontroversielle PewDiePie, men åtminstone visar han att det finns stora pengar att tjäna för den som lyckas på Youtube.

Youtube blir viktigare och viktigare för SEO

En förekommande feltanke är att eftersom Youtube består av videoinnehåll är det inte lika viktigt för dig som har en strategi för sökmotoroptimering (SEO). Det är dock helt galet – SEO och Youtube är som handen i handsken, särskilt efter den senaste ändringen i Googles beteende. Nu i augusti har Google ändrat sökalgoritmen så att videoresultat förvisso inte dyker upp lika ofta när du söker, men videoresultat från just Youtube favoriseras däremot. Med den här ändringen blir Youtube ännu viktigare för företag. Läs mer om Googles ändring i det här grundliga inlägget från SEO-experterna på Moz.


Psy’s Gangnam Style med över 2 miljarder visningar har en given plats i ett inlägg om Youtube. Videon nådde den otroliga milstolpen i slutet av maj 2014.

Borde ditt företag använda Youtube?

Så, Youtube har en gigantisk potential, är gratis, centralt för SEO-strategier och är inte alls komplicerat att använda utöver att videorna faktiskt ska spelas in och redigeras. (Nyckeln till bra videoinnehåll i sig är en bra innehållsstrategi som grund för allt – mer om hur vi ser på innehållstrategi och att hitta innehåll att producera läser du här.) Var finns egentligen haken?

För de flesta finns ingen särskild hake. Ändå måste det understrykas att Youtube är en okontrollerad djungel som blandar högt och lågt, bra och dåligt. Kommentarsflödena på Youtube är beryktade för den idioti de ibland kan hysa. Dina videor släpps också in i en potentiellt ändlös cykel av spridning och sammankoppling med andra videor. T.ex. vet jag att flygplanstillverkaren Boeing aktivt valt bort Youtube ur sin digitala strategi eftersom de anade att deras egna videor skulle komma att placeras precis bredvid filmer från flygplanskrascher, vilket de inte ville associeras med.

Fundera på samma sätt om det finns faror för dig att ta ditt varumärke och ditt företags innehåll till Youtube. Är riskerna större än de potentiella vinsterna? I mina ögon är svaret nästan alltid nej, men känner ni er osäkra att börja publicera innehåll på Youtube, börja i sådana fall med att vistas mer på sajten och se vilka typer av videor som publiceras inom ert område. Vad gör konkurrenterna, eller företag i samma bransch i andra länder? Vilka videor lägger vanliga amatörer upp som relaterar till ert ämne? Studera det, lär er och låt er inspireras till vilket innehåll ni kan skapa.

Vad gäller exempel på duktiga företag på Youtube är de för många för att börja räkna upp, men ett som Youtube själva korade till de bästa marknadsförarna på Youtube här i våras, är kameratillverkaren GoPro. Nyckeln för dem är det vanliga: De producerar upplevelsen av produkten och människorna som använder den – inte reklam.

Vimeo – det lite klassigare alternativet

Skrämmer Youtubes djungel dig lite för mycket? Ett bra alternativ är den mer sobra miljön hos Vimeo. Tjänstens gränssnitt är renare och anses mer professionellt; exempelvis kladdar inte Vimeos logotyp ned dina videor på samma sätt som Youtubes logotyp alltid slinker med i en video där.

Att Vimeo är en mer städad plats än Youtube kommer som följd av hårdare regler. Vimeo begränsar t.ex. antalet videor du kan ladda upp (vilket gör utbudet totalt sett mycket mindre men i genomsnitt mer kvalitativt) och du måste ha ett betalkonto för att kunna anpassa spelaren och lägga din logotyp på videor. Youtube är som sagt gratis i alla lägen. Youtube har däremot initialt en längdbegränsning på 15 minuter, men när ni kommit igång och visat att er kanal uppdateras någorlunda regelbundet med godkänt innehåll, då får ni snart ett meddelande om att ni inte längre är begränsade.

Såhär kommer ni igång med Youtube

1. Logga in på Youtube med ett konto som ditt företag redan har för någon av Googles andra tjänster (t.ex. Gmail, Google Plus eller Google Drive), eller skapa ett nytt.

2. Gå via kontot in på ditt företags kanal på Youtube och uppdatera med grundläggande information. Ordna en visningsbild, beskriv kanalen med en kort text, lägg in en större kanalbild så att kanalens sida ser lite hemtrevlig och ombonad ut. En dåligt skött kanalsida signalerar att ni är inaktiva på Youtube och det avskräcker prenumeranter.

3. Ladda upp några videor att starta med. I början kommer de inte att få många visningar, men ni måste ha något i kanalen för att börja skapa en bas med prenumeranter. Ingen prenumererar på en kanal utan att få åtminstone ett provsmak på vad de kan förvänta sig av er i kanalen.

4. Börja prenumerera på några kanaler med ditt företags kanal. Det ger din kanal spridning och visar att den existerar, samtidigt som du prenumererar på material som kan inspirera dig och lära dig mer om vad ditt företag kan använda Youtube till.

 

Kanaler, partnerprogram, prenumeranter – Youtube kan verka krångligt, men det är i grund och botten verkligen en enkel tjänst. Spela in en video, ladda upp, sprid den. I dagsläget när de flesta finare mobiltelefoner har riktigt bra inspelnings- och ibland till och med redigeringsmöjligheter finns det ingen anledning för något företag att inte ställa sig frågan: Hur kan vi använda Youtube? Så jag föreslår att du börjar fundera på ditt svar nu – det är hög tid för er att börja samla visningar i jakten på Gangnam Style.

Tre Ikea-inspirerade tips för content marketing

Vilken bransch ditt företag finns i spelar ingen roll. Alla kan skapa lika bra och relevant innehåll som Ikea. Här kommer därför en kort inblick i hur de jobbar med sin blogg plus tre tips för content marketing att lära av möbeljätten.

Read More…

Även lödmetaller kan bli innehållsmarknadsföring – ett exempel

Kan alla använda innehållsmarknadsföring? Finns det något ämne som inte går att behandla? Med detta exempel på innehållsmarknadsföring får du lära dig hur något så specifikt och tekniskt som legeringar och lödmetaller också det kan vara grunden för framgångsrikt innehåll.

Read More…

samuel om innehållsmarknadsföring

Att kasta golfklubban i sjön – ett exempel på innehållsmarknadsföring

Charlie Reynolds hade en nyöppnad golfskola som han ville få elever till, men ingen budget för marknadsföring. Istället kastade han en klubba i vattnet, filmade det och lade videon på nätet – sedan insåg han hur han med innehållsmarknadsföring skulle värva elever till Reynolds Golf Academy.

Read More…