Kunskap och taktik

Podcast – framtidens radio

Podcast-formatet är mer populärt än någonsin i Sverige. Var och varannan lyssnar på podcast och det poppar upp nya ”poddar” till höger och vänster. Men varför är de så populära? Kan ditt företag använda podcast-formatet?

Radio är egentligen en ganska bra idé. Att kunna lyssna på något som sänds från ett litet kyffe hundratals eller tusentals mil från dig. Att kunna ta del av underhållning, musik, kunskap, vad som helst som kan förmedlas endast genom ljud. Den traditionella radion – du vet den med FM- och AM-rattar, antenner och hela köret – känns dock snudd på stendöd. Jag undrar om någon yngre än 15 år ens kan identifiera en klassisk radio som just det.

Som tur är lever och frodas formatet som sådant – ljudburet innehåll – i allra högsta grad. Leveransen har dock i stor utsträckning förflyttats från de analoga radiovågorna till det digitala podcast-formatet. Jag äger själv ingen radio, men lyssnar nu och då genom en app som ger mig programmen i podcast-form efter att de ursprungligen sänts på radio.

Jag är inte ensam; podcast-formatet är hetare än någonsin. 1,5 miljoner svenskar lyssnar regelbundet på podcast, visar en undersökning från Orvesto. Med tanke på de yngre generationernas förhållande till teknik och deras vurm för det digitala lär populariteten bara öka.

Så vad är egentligen en podcast? Varför är formatet så populärt? Jag ska försöka reda ut dessa frågor och några till och avsluta med några tips för dig som funderar på att starta en podcast.

podcast_top

Vad är en podcast?

En podcast är ett helt ljudbaserat digitalt program som du kan lyssna på när du vill. Podcast används i princip uteslutande om program som dessutom är återkommande, med t.ex. ett avsnitt i veckan. Det är frestande att använda definitionen “digital radio”, men bortsett från att det enbart är ljud i både en podcast och en radiosändning har de inte jättemånga likheter. Radio sänds i en tablå av program som startar och slutar på ett visst klockslag. Avsnitten i en podcast, däremot, publiceras och skickas ut digital till alla prenumeranter som kan lyssna på avsnitten när de vill.

Prenumeranterna, ja. De är centrala för konceptet podcast, särskilt på Apples tjänst Itunes som är allra störst inom podcast-distribution. När utgivaren av en podcast publicerar ett nytt avsnitt dyker det automatiskt upp i motsvarande app i prenumeranternas smartphones. Icke-prenumeranter kan givetvis också lyssna på din podcast men måste då t.ex. få den delad till sig eller leta upp källan själv. Det smarta i Itunes prenumerationssystem är att jag kan ta upp min telefon när jag ska kliva in på gymmet, se vilka av mina favoritpodcaster som har släppt nya avsnitt och sen börja lyssna direkt.

Podcasten som format föddes 2003 hos (trumvirvel) Apple. Året därpå började det få spridning (främst borta i staterna) och i juni 2005 lade Apple till podcast-funktionalitet i Itunes. Först 2006 kom lyssnandet i Sverige igång på allvar. Formatet fick då först fäste i specifika fält som t.ex. tekniksfären och dator- och tv-spelsbranschen. Eftersom jag personligen är intresserad av det senare fältet hoppade jag på podcast-lyssnandet tidigt och spelade faktiskt in podcast själv i början av 2006. På bred front i Sverige slog dock inte podcasten förrän framåt 2009/2010.

Vad innehåller en podcast?

Rubrikens fråga är såklart snudd på löjeväckande bred. ”Vad innehåller ett skåp?” är ungefär lika relevant; som du förstår är innehållet i en podcast helt upp till utgivaren. Du har bara ljud att leka med, men de ljudvågorna kan bära konversationer, intervjuer, tyckande, debatter, lärande. Musik. Nyhetsuppläsning och analys. Recensioner av produkter. Reportage. Radioteater. Kort sagt: Om det kan förmedlas via ljud, kan det förmedlas via en podcast.

Vad är då det typiska innehållet? Jag har inte gjort någon empirisk undersökning, men mitt känsliga finger i vädret låter mig konstatera att de flesta podcaster är av panelformat. Det vill säga ett antal personer (ofta 2–3) sitter och pratar om nyheter, stora händelser eller specifika teman inom ett visst fält, oftast ett där de är experter. DN publicerade nyligen en finfin lista med 27 podcasttips; där har de på bara några rader lyckats beskriva de olika podcasternas koncept.

Varför är podcaster så populära?

På frågan om varför podcastformatet fått ett så stort genomslag finns många tänkbara svar. Det första och mest uppenbara ligger helt enkelt i det jag konstaterade ovan: en podcast kan vara så mycket att det verkligen finns något för alla. Oavsett vilket ditt intresseområde är törs jag slå vad om att det finns inte bara en utan en handfull podcaster på området. Jag plockade precis upp mobilen för att bekräfta min tes genom att med enkla sökningar hitta podcaster fokuserade på områden som frimärken, insekter och virkning. Om content marketing, ett av mina intresseområden, finns det drösvis med poddar.

Gräver vi lite djupare så är en rådande teori att podcaster fått fäste eftersom de passar perfekt in i det s.k. on demand-samhälle vi nu lever i. Podcasterna var faktiskt populära redan innan SVT Play, Netflix, HBO Nordic och liknande tjänster slog igenom. Podden som format pekade ut vägen genom att ge prenumeranterna möjlighet att lyssna på avsnitten när som helst, var som helst. Alla jag känner som lyssnar på podcaster regelbundet (och nästan alla jag känner gör det) lyssnar medan de diskar, tränar, promenerar, städar. En podcast är ett perfekt sätt att få ut lite mer av en annars kanske lite monoton syssla.

I USA är klassisk radio fortfarande mycket populärt vilket beror främst på deras bilkultur. Ljud är det perfekta mediet i bilen och det sägs också vara en av nycklarna till podcast-formatets framgång där. I Sverige har vi inte bilåkandet i vårt blod riktigt på samma sätt, men räknar vi in all typ av pendlande till och från jobb så blir det många timmar i rörelse och även där passar podcasten in perfekt.

podcast_on-demand

Netflix och liknande tjänster har skapat en on demand-kultur som podcasten passar perfekt för.

Kan podcaster bli en del av innehållsmarknadsföring? Självklart!

På Contentbyrån förespråkar vi innehållsmarknadsföring och därmed bra innehåll, gärna i så många olika former och kanaler som möjligt så att den möjliga mottagargruppen kan breddas. Med tanke på hur många som i dag lyssnar på podcaster är det här mediet definitivt att rekommendera.

”Men vad ska vi prata om?”

Rubriken ovan hyser den vanligaste motfrågan om podcaster – företag har svårt att hitta vad de ska prata om i sin podcast. I själva verket är det väldigt enkelt: ni ska prata om ämnen som relaterar till den expertis ert företag besitter. Ni ska inte prata om era produkter eller tjänster, utan om den värld som omger dem. Min kollega Per fördjupade tankarna om hur du hittar bra innehållsämnen när han skrev om att starta och driva en företagsblogg.

Oavsett vad ni pratar om, har podcasten som format flera fördelar. Tre tunga argument för podcasten följer:

– En podcast bygger personlighet

Med en podcast har ditt företag chansen att lyfta fram kompetenta personer som jobbar hos er och låta dem visa er kunskap och expertis. Kanske underhåller de, kanske lär de ut, kanske inspirerar de – oavsett vilket så skapar de definitivt en mer personlig bild av er verksamhet. Är ni bara ett par stycken i företaget? Då vet du precis hur viktigt personkemi är för affärerna. En podcast är ett sätt att visa upp er personlighet och därmed bygga relationer till potentiella kunder bara genom att de lyssnar på er podcast. Personlighetsbyggande är också en viktig del av disciplinen innehållsmarknadsföring som helhet.

– En podcast är lättåtkomlig

Alla vill inte sitta och läsa blogginlägg och alla vill inte bänka sig för att se videor, oavsett hur välproducerade de är. En podcast, däremot, kräver bara att din mottagare lyssnar. Hen kan göra det medan hen gör allt det där andra som lyssnaren måste få gjort. Din chans att hålla mottagaren kvar under en längre tid än några minuter är betydligt större med en podcast än med exempelvis ett blogginlägg, som är så lätt att bara sluta läsa när minuterna tickar iväg.

– En podcast är kostnadseffektiv

Visst, ett tråkigt argument, men ack så sant. Att producera podcast är helt enkelt mycket billigare än att producera t.ex. videomaterial av lite högre kvalitet. För att uppnå bra kvalitet rent produktionsmässigt i en podcast behövs inte många tusenlappar spenderade på mikrofon och mjukvara för att spela in (vissa mjukvaror är till och med gratis och ändå mer än funktionsdugliga, t.ex. Garage Band som medföljer Mac-datorer). Tidsmässigt kanske vi talar om 1 timme för ett par anställda att spela in, plus någon timme för förberedelser. Lägg därtill en timme för klippning och tidsåtgången är betydligt mindre än för att producera även en enkel video. Och där är utrustningen dessutom betydligt dyrare.

 

Tre tips för att undvika vanliga podcast-fällor

1. Förbered, men regissera inte

Fall inte i fällan att ni genar i podcast-produktionen genom att sätta en mick framför några ”sköna personer” och spelar in dem när det pratar vitt och brett. Det blir oftast ointressant och framställer inte personerna (och därigenom företaget de representerar) i god dager.

Istället måste deltagarna vara så pass förberedda att de kan visa upp sitt kunnande, men ändå så avslappnade att samtalet flyter på bra och personligheter släpps fram. Så förbered, men regissera inte. Ha inget exakt manus med uttänkta repliker. Jag har suttit i kanske 150 podcast-avsnitt och till det allra första gick jag innan och övade på vad jag skulle säga – det gick sådär i skarpt läge.

Strukturera istället upp en enkel körordning som deltagarna pratar igenom innan, skapa några hållpunkter och bestäm huvudämnen. Alla deltagare bör veta ungefär vad som kommer att tas upp så att de kan dubbelkolla eventuella viktiga fakta eller repetera något ämne. Mer bestämt än så behöver det inte vara; då försvinner den spontana och personliga känsla en podcast ska ge. (Det här gäller såklart inte om ni snarare släpper reportage eller dokumentärt material i podcast-format.)

2. Styr inte längden, men gör det lättlyssnat.

Podcast har en stor, stor fördel gentemot radio: en podcast är inte beroende av klockan. Spanarna i P1 har exakt 43 minuters programtid att leka med under sin timme och måste därför ibland kapa en diskussion eller stryka ett ämne på grund av tidsbrist.

Det behöver aldrig en podcast. Ena veckan kan ditt avsnitt vara 43 minuter, men nästa vecka 51 minuter. Eller 90. Det är en styrka och därför stör jag mig när podcast-pratare säger saker som “nu börjar avsnittet bli långt så vi tar det här nästa vecka.” I mina öron är det att leka radio. Om en talare har en intressant poäng att tillföra ett ämne ska hen göra det, även om det innebär att diskussionen i ämnet blir 9 minuter istället för 6 som man kom överens om. Däremot är det viktigt att ha ett schema att utgå från, så att talarna vet om målet är att ett ämne ska ta 6 minuter eller snarare 16.

Vilken är den bästa längden på en podcast? Om detta tvistar de lärda. Jag har sett siffror på att den genomsnittliga engagemangstid vi kan förvänta oss på internet i dag är 22 minuter, sedan faller folk av oavsett hur bra ett innehåll är. Därför är många podcaster just 20–30 minuter långa. Ja, det är en trevlig längd, men nej, din podcast måste inte vara exakt så lång. Många är mycket längre. Och då är det viktigt att det är lätt för mottagaren att dela upp lyssnandet. Lägg in små jinglar mellan segment, sälj små reklaminslag (när ni börjat få en större publik) eller ha åtminstone tydliga andningspauser i diskussionerna med “nu ska vi helt byta ämne” där lyssnaren kan trycka paus.

Summering: Att ha en lättlyssnad struktur är så mycket viktigare än att ha en viss längd.

3. Hitta ett format som passar er och lyssnarna

För att någon ska bemöda sig att lyssna på en podcast varje vecka måste hen veta ungefär vad den får.

Vi lyssnar alla av olika anledningar, men jag letar personligen alltid efter kombinationen rätt ämne + rätt personer. Personer som jag gillar att lyssna på pratar om ett ämne jag tycker är intressant. Svårare än så är det inte.

Ta därför fram ett format för er podcast – längd, hur många ämnen som diskuteras, stil & ton – som framhäver personligheterna och ger udd i diskussionerna. Podcastens struktur ska passa de som sitter i den så att de blir bekväma, då blir det bra lyssning. Att gå efter ett exakt format för att någon har sagt att det är det bästa, det tror jag inte på. Alls.

Viktigt är såklart att podcasten inte har ett alltför fritt format så att den på kameleontvis skiftar från vecka till vecka, då vet lyssnarna inte vad de ska förvänta sig. Se till att podcasten har ungefärliga ramar för format och ämnen och låt personligheterna komma fram. När jag lär känna dem vet jag vad jag kan förvänta mig av podcasten.

Mikrofon? Distribution? Några avslutande tips.

Utöver innehållet finns det en del teknikaliteter att fundera på med en podcast. Vilken utrustning ska ni använda? Hur ska ni distribuera och sprida podcasten? Just vad gäller spridning är som sagt Itunes överlägset mest populärt, men kräver en liten teknisk insats att ladda upp sin podcast där (och servrar att spara podden på). Enklare och populära podcast-tjänster som själva står för serverutrymmet är Libsyn, Tunein och Soundcloud.

På utrustningssidan finns det en djungel av tips att googla in sig i. En bra guide anpassad för olika ambitionsnivåer med olika mick-tips som jag hittade kommer från Podcastmethod.

 

Innan vi lämnar podcast-ämnet helt tipsar jag om att kolla in testavsnittet av Contentbyråns egen podcast och önskar dig lycka till i ditt fortsatta utforskande av podcastens förlovade värld. Tipsa oss gärna om bra podcaster, extra gärna om sådana som produceras av företag.

Läs även:

  1. Instagram för företag.
  2. Twitter för företag.
  3. Facebook för företag.
  4. Linkedin för företag.
  5. Pinterest för företag. 
  6. Youtube för företag. 
  7. Google Hangouts för företag.
  8. Slideshare för företag. 

Vill du ha våra blogginlägg i din mejlbox? Fyll i din epostadress här så får du månadsvis våra blogginlägg.

Om skribenten

Samuel

Samuel är examinerad språkkonsult och innehållsspecialist på Contentbyrån. Han älskar nya saker och idéer och att omsätta dem i sitt arbete för att utveckla det han sysslar med. När han inte skriver en herrans massa utbildar han i språk och skrivande.

  • tack för tips, vet du möjligtvis hur man kan se hur många som prenumererar och lyssnar?

  • Samuel Stenberg

    Hej Alexandra, förlåt att jag är seg med att svara (semester…) men svaret är ju då att det beror på var du lägger upp din podd. På Itunes, som jag förvisso använt begränsat, vet jag att det kan vara lite lurigt att få ut data men att det går (detta kan du säkert googla). På Soundcloud ser du däremot direkt hur många följare och spelningar du fått.