Dags att släppa ägda, förtjänta och köpta kanaler

Internet svämmar över av kanaler att använda för att sprida och få tag i innehåll och smörja sociala kontakter. Eftersom utbudet är stort pågår också ett konstant kategoriserande. Vilka kanaler är vad? Vi tar grepp om kategoriserandet – och stämplar det som onödigt.

På Contentbyrån inledde vi efter sommaren i fjol ett tema i vår innehållsproduktion där vi gick igenom de mest populära medierna och kanalerna att använda för att skapa och sprida innehåll. När man talar om kanaler, förekommer ofta följande kategorisering: köpta – ägda – förtjänta. Många är de blogginlägg, infografiker och videor som vilar en googling bort, redo att förklara skillnaden mellan dessa typer av kanaler och hur du bör skaffa en strategi för de olika typerna. När vi på Contentbyrån vadat igenom kanalträsket, och behandlat t.ex. Instagram, Twitter, Pinterest och Hangouts on Air, har vi inte alls använt den begreppsdimensionen. Vi vägrar helt enkelt.

Vadan denna rebelliska hållning? Kort svar: vi tycker att den dimensionen inte riktigt behövs. Vi talar hellre om funktion och tillämpning än om kategorisering. Längre svar: Läs vidare, så vi hela denna härva från A till Ö.

Ägda, köpta, förtjänade – den traditionella indelningen

Låt oss först titta på den traditionella sorteringen mellan ägda, köpta och förtjänade kanaler.

Ägda kanaler – En ägd kanal är en kanal du som distributör helt styr över och äger. Du kontrollerar allt innehåll i kanalen och betalar inte för publicering i den (att du t.ex. betalar för servern en webbplats ligger på räknas inte). Exempel på ägd kanal: webbplats, magasin du ger ut.

Köpta kanaler – En köpt kanal har du, logiskt nog, betalat för att få distribuera ditt innehåll i. Någon annan äger kanalen och du måste betala för att få synas där. Exempel på köpt kanal: annons i tidning, reklambanner på webbsida.

Förtjänade kanaler – En förtjänad kanal är en kanal som du inte äger där andra pratar om ditt varumärke eller din produkt. Det är alltså inte bara en gratiskanal utan också en kanal du inte styr eller direkt påverkar. Att jobba med förtjänade kanaler innebär alltså snarare att försöka stimulera diskussion på olika sätt. Exempel på förtjänad kanal: någon skriver en tweet om din produkt, en diskussion på ett forum om ditt företag.

Varför fungerar inte den indelningen?

Anledningen till att vi på Contentbyrån inte så ofta använder den här ägda/köpta/förtjänade-dimensionen är huvudsakligen tvådelad. Dels är den lite för simpel och svartvit (många kanaler är sällan tydligt det ena eller andra), dels är syftet lite oklart (hur du ska agera i en viss kanal är inte givet utifrån kanalens typ).

Vi tar svarvitheten först. Problemet med att en kanal sällan kan pekas ut som det ena eller det andra belyste sociala medier-specialisten Michael Kazarnowicz på ConnyCom-bloggen skickligt (i det här inlägget). Där visade han tydligt hur t.ex. Facebook beroende på hur du använder det kan klassas som alla tre typerna av kanaler.

I korthet ser hans resonemang, som jag i princip helt supportar, ut såhär:

Facebook som ägd kanal: Du äger din Facebook-sida och skriver inlägg på den, gratis. Eller svarar på frågor som andra användare skickar till dig.

Facebook som köpt kanal: Du betalar för att kunna nå ut med ditt innehåll till en specifik målgrupp, genom annonser och sponsrade inlägg.

Facebook som förtjänad kanal: Du letar upp och deltar i diskussioner om din produkt eller varumärke som redan pågår, eller delar innehåll som i sin tur skapar diskussioner mellan användare.

Här ser vi tydligt att Facebook egentligen passar i alla facken. För mig säger det sig självt att en kategorisering som är så luddig också blir ineffektiv att använda.

Dessutom kan ju en kanal hoppa mellan facken över en natt. Vi talar ju om digitala, lättförändrade ting. Med en enda ny liten funktion, kanske bara lite justering i någon algoritm från kanalens ägare, kan landskapet i en kanal förändras. Att försöka kedja fast såhär föränderliga saker i fack och hantera dem utifrån det känns dömt att misslyckas.

messa

Hur måste vi se på kanalerna istället?

Så, det är alltså svårt att kategorisera Facebook, liksom många andra digitala kanaler. Men sedan har vi också det andra problemet jag nämnde ovan: Vad ska kategoriseringen vara bra för?

Jag menar att kategorisering av kanaler och långa resonemang av vad olika typer av kanaler är bra för, leder till snedvridet fokus. Fokusera inte på kanalen, utan på vad du vill göra. Du ska inte använda en kanal för att den finns, utan för att du har ett behov av att göra något och den här kanalen råkar låta dig göra just det.

(Det du ska göra ska i sin tur födas av en uttänkt innehållsstrategi, men för syftet med just det här inlägget snabbspolar jag förbi frågor som ”Ska ni ens skapa innehåll?” och ”Ska ni distribuera det i digitala kanaler?”)

När du vet att du har något du vill göra – låt oss säga nå ut med en e-bok ni skrivit till kvinnor i åldrarna 18–35 år – kommer kanalerna in i bilden. Valet av kanal och hur du hanterar den kanalen (t.ex. om du använder Facebook som ägd, köpt eller förtjänad kanal) ska göras utifrån ditt syfte och målgrupp, inte styras av en kanals funktioner eller blott det faktum att den existerar.

Rent konkret får resonemanget alltså inte vara “Facebook, där borde vi ju finnas” – ni måste börja i andra änden. På Contentbyrån röstar vi alltid på att alla företag som vill upprätthålla någon typ av flöde i digitala kanaler har en innehållsstrategi. I den ska det ingå val av kanaler att använda och grundläggande riktlinjer för beteendet i dem, tydligt kopplat till andra delar i strategin, som syfte och målgrupp för marknadsföringen.

Vi tar ett exempel också som sista säkerhetsåtgärd för att se till att spiken hamrats ned.

Ett kanalstyrt tänkande …

“Det verkar vara populärt med Instagram, vi borde skaffa det och börja publicera bilder!”

… leder till att ni publicerar krystat bildinnehåll från företaget. Det är högst osäkert om någon efterfrågat det och minst sagt höjt i dunkel vad det egentligen åstadkommer för er marknadsföring.

Ett syftesstyrt tänkande däremot …

“Vi vill att fler kvinnor i åldrarna 18–35 ska läsa vår e-bok.”

… leder istället till att ni tänker igenom valet av kanal och kanske inte alls landar i Instagram. Kanske väljer ni Pinterest och börjar bryta ut grafer och bilder ur e-boken som är Pinterest-vänliga och delar dem med ert konto där. Då har ni format innehållet så att det har de bästa möjliga förutsättningarna för att engagera målgruppen i kanalen.

Du ska inte börja dela bilder på Instagram eller Pinterest för att de finns, utan för att det är ett tydligt led i er strategi.

kanalstrategi

Sammanfattningsvis: Låt syftet styra dig, inte kanalerna

Om vi hela tiden låter oss ledas av förutsättningar som andra dikterar upp, sker ingen förändring, ingen framåtrörelse. Därför måste er strategi vara utgångspunkten för hur ni arbetar i digitala kanaler, inte kanalerna i sig. Visar det sig sedan att ni inte kan göra det ni vill i en kanal, se er då om efter en annan, sitt inte och oja er över Facebook i tron att ni måste använda det bara för att ”det gör man ju”.

Det ständiga kategoriserandet av kanaler och behovet av att klumpa ihop dem i olika fack är alltså bakåtsträvande, hävdar jag. I tider där utbudet av dem ökar lavinartat är det också en garant för huvudvärk om ni bemöter varje ny kanal ni upptäcker med att börja fundera över hur ni ska använda den bara för att den finns. Om er strategi framöver blottar ett behov av att kommunicera på ett visst sätt, då kan ni leta upp kanalen och komma till den med ett faktiskt problem som behöver lösas.

Just nu ser landskapet ut som så, att antalet kanaler ökar lavinartat. Därmed ökar också möjligheterna att på olika sätt nå ut till och interagera med mottagarna. Utbudet ökar i en mycket större takt än de flesta distributörer orkar hänga med i. Twitter slog t.ex. igenom på bred front 2007 men än i dag famlar de flesta företag när de sätter sig bakom spakarna och försöker använda Twitter till något vettigt.

Famlandet kommer dock, menar jag, ofta från att kanalen får styra. “Oj vad Twitter verkar jobbigt, vad ska vi göra där?” Och så går man som marknads- eller säljansvarig omkring och har huvudvärk, istället för att gå till botten med huvudvärken.

Arbeta fram en strategi för ert innehåll i digitala kanaler, som såklart i sig blir en del i er övergripande marknadsföringsstrategi. Om ni har ett tydligt varför, kommer också svaret på vad ni ska göra på t.ex. Twitter att vara betydligt klarare. Svaret kan mycket väl vara att ni inte ska finnas där alls. Då kan du med gott samvete släppa bollen och konstatera att det inte passar in i er strategi.

Har ni en välsvarvad strategi kommer frågan ”varför ska vi använda kanal X?” på så vis aldrig vara svår att besvara. Det kommer plötsligt inte spela någon som helst roll om kanalen är ägd, köpt eller förtjänad.

Podcast – framtidens radio

Podcast-formatet är mer populärt än någonsin i Sverige. Var och varannan lyssnar på podcast och det poppar upp nya ”poddar” till höger och vänster. Men varför är de så populära? Kan ditt företag använda podcast-formatet?

Radio är egentligen en ganska bra idé. Att kunna lyssna på något som sänds från ett litet kyffe hundratals eller tusentals mil från dig. Att kunna ta del av underhållning, musik, kunskap, vad som helst som kan förmedlas endast genom ljud. Den traditionella radion – du vet den med FM- och AM-rattar, antenner och hela köret – känns dock snudd på stendöd. Jag undrar om någon yngre än 15 år ens kan identifiera en klassisk radio som just det.

Som tur är lever och frodas formatet som sådant – ljudburet innehåll – i allra högsta grad. Leveransen har dock i stor utsträckning förflyttats från de analoga radiovågorna till det digitala podcast-formatet. Jag äger själv ingen radio, men lyssnar nu och då genom en app som ger mig programmen i podcast-form efter att de ursprungligen sänts på radio.

Jag är inte ensam; podcast-formatet är hetare än någonsin. 1,5 miljoner svenskar lyssnar regelbundet på podcast, visar en undersökning från Orvesto. Med tanke på de yngre generationernas förhållande till teknik och deras vurm för det digitala lär populariteten bara öka.

Så vad är egentligen en podcast? Varför är formatet så populärt? Jag ska försöka reda ut dessa frågor och några till och avsluta med några tips för dig som funderar på att starta en podcast.

podcast_top

Vad är en podcast?

En podcast är ett helt ljudbaserat digitalt program som du kan lyssna på när du vill. Podcast används i princip uteslutande om program som dessutom är återkommande, med t.ex. ett avsnitt i veckan. Det är frestande att använda definitionen “digital radio”, men bortsett från att det enbart är ljud i både en podcast och en radiosändning har de inte jättemånga likheter. Radio sänds i en tablå av program som startar och slutar på ett visst klockslag. Avsnitten i en podcast, däremot, publiceras och skickas ut digital till alla prenumeranter som kan lyssna på avsnitten när de vill.

Prenumeranterna, ja. De är centrala för konceptet podcast, särskilt på Apples tjänst Itunes som är allra störst inom podcast-distribution. När utgivaren av en podcast publicerar ett nytt avsnitt dyker det automatiskt upp i motsvarande app i prenumeranternas smartphones. Icke-prenumeranter kan givetvis också lyssna på din podcast men måste då t.ex. få den delad till sig eller leta upp källan själv. Det smarta i Itunes prenumerationssystem är att jag kan ta upp min telefon när jag ska kliva in på gymmet, se vilka av mina favoritpodcaster som har släppt nya avsnitt och sen börja lyssna direkt.

Podcasten som format föddes 2003 hos (trumvirvel) Apple. Året därpå började det få spridning (främst borta i staterna) och i juni 2005 lade Apple till podcast-funktionalitet i Itunes. Först 2006 kom lyssnandet i Sverige igång på allvar. Formatet fick då först fäste i specifika fält som t.ex. tekniksfären och dator- och tv-spelsbranschen. Eftersom jag personligen är intresserad av det senare fältet hoppade jag på podcast-lyssnandet tidigt och spelade faktiskt in podcast själv i början av 2006. På bred front i Sverige slog dock inte podcasten förrän framåt 2009/2010.

Vad innehåller en podcast?

Rubrikens fråga är såklart snudd på löjeväckande bred. ”Vad innehåller ett skåp?” är ungefär lika relevant; som du förstår är innehållet i en podcast helt upp till utgivaren. Du har bara ljud att leka med, men de ljudvågorna kan bära konversationer, intervjuer, tyckande, debatter, lärande. Musik. Nyhetsuppläsning och analys. Recensioner av produkter. Reportage. Radioteater. Kort sagt: Om det kan förmedlas via ljud, kan det förmedlas via en podcast.

Vad är då det typiska innehållet? Jag har inte gjort någon empirisk undersökning, men mitt känsliga finger i vädret låter mig konstatera att de flesta podcaster är av panelformat. Det vill säga ett antal personer (ofta 2–3) sitter och pratar om nyheter, stora händelser eller specifika teman inom ett visst fält, oftast ett där de är experter. DN publicerade nyligen en finfin lista med 27 podcasttips; där har de på bara några rader lyckats beskriva de olika podcasternas koncept.

Varför är podcaster så populära?

På frågan om varför podcastformatet fått ett så stort genomslag finns många tänkbara svar. Det första och mest uppenbara ligger helt enkelt i det jag konstaterade ovan: en podcast kan vara så mycket att det verkligen finns något för alla. Oavsett vilket ditt intresseområde är törs jag slå vad om att det finns inte bara en utan en handfull podcaster på området. Jag plockade precis upp mobilen för att bekräfta min tes genom att med enkla sökningar hitta podcaster fokuserade på områden som frimärken, insekter och virkning. Om content marketing, ett av mina intresseområden, finns det drösvis med poddar.

Gräver vi lite djupare så är en rådande teori att podcaster fått fäste eftersom de passar perfekt in i det s.k. on demand-samhälle vi nu lever i. Podcasterna var faktiskt populära redan innan SVT Play, Netflix, HBO Nordic och liknande tjänster slog igenom. Podden som format pekade ut vägen genom att ge prenumeranterna möjlighet att lyssna på avsnitten när som helst, var som helst. Alla jag känner som lyssnar på podcaster regelbundet (och nästan alla jag känner gör det) lyssnar medan de diskar, tränar, promenerar, städar. En podcast är ett perfekt sätt att få ut lite mer av en annars kanske lite monoton syssla.

I USA är klassisk radio fortfarande mycket populärt vilket beror främst på deras bilkultur. Ljud är det perfekta mediet i bilen och det sägs också vara en av nycklarna till podcast-formatets framgång där. I Sverige har vi inte bilåkandet i vårt blod riktigt på samma sätt, men räknar vi in all typ av pendlande till och från jobb så blir det många timmar i rörelse och även där passar podcasten in perfekt.

podcast_on-demand

Netflix och liknande tjänster har skapat en on demand-kultur som podcasten passar perfekt för.

Kan podcaster bli en del av innehållsmarknadsföring? Självklart!

På Contentbyrån förespråkar vi innehållsmarknadsföring och därmed bra innehåll, gärna i så många olika former och kanaler som möjligt så att den möjliga mottagargruppen kan breddas. Med tanke på hur många som i dag lyssnar på podcaster är det här mediet definitivt att rekommendera.

”Men vad ska vi prata om?”

Rubriken ovan hyser den vanligaste motfrågan om podcaster – företag har svårt att hitta vad de ska prata om i sin podcast. I själva verket är det väldigt enkelt: ni ska prata om ämnen som relaterar till den expertis ert företag besitter. Ni ska inte prata om era produkter eller tjänster, utan om den värld som omger dem. Min kollega Per fördjupade tankarna om hur du hittar bra innehållsämnen när han skrev om att starta och driva en företagsblogg.

Oavsett vad ni pratar om, har podcasten som format flera fördelar. Tre tunga argument för podcasten följer:

– En podcast bygger personlighet

Med en podcast har ditt företag chansen att lyfta fram kompetenta personer som jobbar hos er och låta dem visa er kunskap och expertis. Kanske underhåller de, kanske lär de ut, kanske inspirerar de – oavsett vilket så skapar de definitivt en mer personlig bild av er verksamhet. Är ni bara ett par stycken i företaget? Då vet du precis hur viktigt personkemi är för affärerna. En podcast är ett sätt att visa upp er personlighet och därmed bygga relationer till potentiella kunder bara genom att de lyssnar på er podcast. Personlighetsbyggande är också en viktig del av disciplinen innehållsmarknadsföring som helhet.

– En podcast är lättåtkomlig

Alla vill inte sitta och läsa blogginlägg och alla vill inte bänka sig för att se videor, oavsett hur välproducerade de är. En podcast, däremot, kräver bara att din mottagare lyssnar. Hen kan göra det medan hen gör allt det där andra som lyssnaren måste få gjort. Din chans att hålla mottagaren kvar under en längre tid än några minuter är betydligt större med en podcast än med exempelvis ett blogginlägg, som är så lätt att bara sluta läsa när minuterna tickar iväg.

– En podcast är kostnadseffektiv

Visst, ett tråkigt argument, men ack så sant. Att producera podcast är helt enkelt mycket billigare än att producera t.ex. videomaterial av lite högre kvalitet. För att uppnå bra kvalitet rent produktionsmässigt i en podcast behövs inte många tusenlappar spenderade på mikrofon och mjukvara för att spela in (vissa mjukvaror är till och med gratis och ändå mer än funktionsdugliga, t.ex. Garage Band som medföljer Mac-datorer). Tidsmässigt kanske vi talar om 1 timme för ett par anställda att spela in, plus någon timme för förberedelser. Lägg därtill en timme för klippning och tidsåtgången är betydligt mindre än för att producera även en enkel video. Och där är utrustningen dessutom betydligt dyrare.

podcast_fördelar

Tre tips för att undvika vanliga podcast-fällor

1. Förbered, men regissera inte

Fall inte i fällan att ni genar i podcast-produktionen genom att sätta en mick framför några ”sköna personer” och spelar in dem när det pratar vitt och brett. Det blir oftast ointressant och framställer inte personerna (och därigenom företaget de representerar) i god dager.

Istället måste deltagarna vara så pass förberedda att de kan visa upp sitt kunnande, men ändå så avslappnade att samtalet flyter på bra och personligheter släpps fram. Så förbered, men regissera inte. Ha inget exakt manus med uttänkta repliker. Jag har suttit i kanske 150 podcast-avsnitt och till det allra första gick jag innan och övade på vad jag skulle säga – det gick sådär i skarpt läge.

Strukturera istället upp en enkel körordning som deltagarna pratar igenom innan, skapa några hållpunkter och bestäm huvudämnen. Alla deltagare bör veta ungefär vad som kommer att tas upp så att de kan dubbelkolla eventuella viktiga fakta eller repetera något ämne. Mer bestämt än så behöver det inte vara; då försvinner den spontana och personliga känsla en podcast ska ge. (Det här gäller såklart inte om ni snarare släpper reportage eller dokumentärt material i podcast-format.)

2. Styr inte längden, men gör det lättlyssnat.

Podcast har en stor, stor fördel gentemot radio: en podcast är inte beroende av klockan. Spanarna i P1 har exakt 43 minuters programtid att leka med under sin timme och måste därför ibland kapa en diskussion eller stryka ett ämne på grund av tidsbrist.

Det behöver aldrig en podcast. Ena veckan kan ditt avsnitt vara 43 minuter, men nästa vecka 51 minuter. Eller 90. Det är en styrka och därför stör jag mig när podcast-pratare säger saker som “nu börjar avsnittet bli långt så vi tar det här nästa vecka.” I mina öron är det att leka radio. Om en talare har en intressant poäng att tillföra ett ämne ska hen göra det, även om det innebär att diskussionen i ämnet blir 9 minuter istället för 6 som man kom överens om. Däremot är det viktigt att ha ett schema att utgå från, så att talarna vet om målet är att ett ämne ska ta 6 minuter eller snarare 16.

Vilken är den bästa längden på en podcast? Om detta tvistar de lärda. Jag har sett siffror på att den genomsnittliga engagemangstid vi kan förvänta oss på internet i dag är 22 minuter, sedan faller folk av oavsett hur bra ett innehåll är. Därför är många podcaster just 20–30 minuter långa. Ja, det är en trevlig längd, men nej, din podcast måste inte vara exakt så lång. Många är mycket längre. Och då är det viktigt att det är lätt för mottagaren att dela upp lyssnandet. Lägg in små jinglar mellan segment, sälj små reklaminslag (när ni börjat få en större publik) eller ha åtminstone tydliga andningspauser i diskussionerna med “nu ska vi helt byta ämne” där lyssnaren kan trycka paus.

Summering: Att ha en lättlyssnad struktur är så mycket viktigare än att ha en viss längd.

3. Hitta ett format som passar er och lyssnarna

För att någon ska bemöda sig att lyssna på en podcast varje vecka måste hen veta ungefär vad den får.

Vi lyssnar alla av olika anledningar, men jag letar personligen alltid efter kombinationen rätt ämne + rätt personer. Personer som jag gillar att lyssna på pratar om ett ämne jag tycker är intressant. Svårare än så är det inte.

Ta därför fram ett format för er podcast – längd, hur många ämnen som diskuteras, stil & ton – som framhäver personligheterna och ger udd i diskussionerna. Podcastens struktur ska passa de som sitter i den så att de blir bekväma, då blir det bra lyssning. Att gå efter ett exakt format för att någon har sagt att det är det bästa, det tror jag inte på. Alls.

Viktigt är såklart att podcasten inte har ett alltför fritt format så att den på kameleontvis skiftar från vecka till vecka, då vet lyssnarna inte vad de ska förvänta sig. Se till att podcasten har ungefärliga ramar för format och ämnen och låt personligheterna komma fram. När jag lär känna dem vet jag vad jag kan förvänta mig av podcasten.

Mikrofon? Distribution? Några avslutande tips.

Utöver innehållet finns det en del teknikaliteter att fundera på med en podcast. Vilken utrustning ska ni använda? Hur ska ni distribuera och sprida podcasten? Just vad gäller spridning är som sagt Itunes överlägset mest populärt, men kräver en liten teknisk insats att ladda upp sin podcast där (och servrar att spara podden på). Enklare och populära podcast-tjänster som själva står för serverutrymmet är Libsyn, Tunein och Soundcloud.

På utrustningssidan finns det en djungel av tips att googla in sig i. En bra guide anpassad för olika ambitionsnivåer med olika mick-tips som jag hittade kommer från Podcastmethod.

 

Innan vi lämnar podcast-ämnet helt tipsar jag om att kolla in testavsnittet av Contentbyråns egen podcast och önskar dig lycka till i ditt fortsatta utforskande av podcastens förlovade värld. Tipsa oss gärna om bra podcaster, extra gärna om sådana som produceras av företag.

 

Premiäravsnittet av Contentbyråns podcast

podcast_pilot_cover_blogginlagg

Nu kan du lyssna på premiäravsnittet av vår podcast! Per och Samuel sitter vid micken för att snacka om ämnen kopplade till kommunikation och den digitala världen. Marknadsföringsperspektivet dyker upp på ett hörn men premiären handlar om ämnen som empati, nya Facebook-appen Room och ett spel om att skriva poesi.

Read More…

Fyra nya sociala medier som kan bli framtidens Facebook

Vi vet vilka som är jättarna bland de digitala kanalerna i dag, men om det är något vi vet om fältet är det att förändring sker snabbt. Nya tjänster får fäste varje dag, andra dör ut. I dag blickar vi framåt för att undersöka vilka nya sociala medier som kan vara framtidens Facebook.


Hittills i den här serien har vi studerat etablerade och välbekanta kanaler som Twitter, Facebook och Instagram, och etablerade men kanske lite mindre väletablerade sådana, t.ex. Google Hangouts on Air och Pinterest.

I dag släpper vi allt vad väletablerat heter och blickar en bit in i framtiden. Alla de nämnda tjänsterna har en gång i tiden befunnit sig tidigt i sin resa, precis som de fyra nya sociala medier vi granskar här. Även ett imperium som Facebook började en gång i tiden som ett hobbyprojekt skapat av ambitiösa visionärer; framtidens jättar bland de sociala medierna måste vandra precis samma väg.

Här listar jag fem relativt nystartade och snudd på okända tjänster (särskilt i Sverige) som har framtiden för sig. Jag beskriver tjänsten kort och ger sedan ett omdöme plockat ur spåkulan, givetvis med ett betyg från 1–5 på bästa kvällstidningsmanér. Att den biten ska tas med en nypa salt behöver jag inte skriva, men att spekulera kring nya sociala medier är så kittlande att det inte gick att låta bli.

Fundera själv, kommentera här eller diskutera på Twitter (@contentbyran). Vad låter lovande i dina öron? Vad kommer att göra succé och vad floppar? Låt oss dyka in i framtidens sociala medier-utbud!

pheed_top

Pheed

– dela text, video, bild och ta betalt

Pheed låter dig dela inlägg i text-, bild-, ljud- eller videoform. Just videor kan du också livesända med Pheed. Oavsett innehållstypen får dina följare upp inläggen i ett flöde och kan gilla, kommentera och kanske dela vidare (”remix” heter det här, istället för en retweet på Twitter eller en vanlig delning på Facebook).

Jaha, var det inte mer? Nej, än så länge är det här kärnan i Pheed. Tjänsten kombinerar bekanta funktioner som bilddelning (där Instagram i dag regerar) och videodelning (där t.ex. Vine är starkt) men paketerar det hela i en mycket lättanvänd app. Enkelheten tycks vara ett ledord för Pheed; jag har aldrig använt en tjänst som på ett så tillgängligt sätt håller ihop olika funktioner. Just möjligheten att dela enbart ljudfiler mycket enkelt ger dessutom Pheed ett mervärde som t.ex. Instagram eller Vine inte kan matcha trots att de är starka på sina respektive områden.

En intressant detalj med Pheed är du enkelt kan sätta upp en betalvägg för ditt konto. Inbyggt i appen finns möjligheten att ta betalt i prenumerationsform från de som vill följa dig. Att denna struktur finns på plats i ett såhär tidigt stadium gör att Pheed sticker ut och för den som vill ha ett tydligt sätt att tjäna pengar i digitala kanaler seglar Pheed direkt upp som ett bra alternativ (nämnda Instagram är ju t.ex. aktivt emot kostnader och reklamdoftande innehåll över huvud taget). Nyckeln här är såklart att ditt innehåll i sådana fall måste vara så pass vasst att det motiverar att ta betalt för.

Kommer Pheed att lyckas?

Ja, om varierat istället för specialiserat blir på modet igen.

Pheed gör ingenting revolutionerande. Ingenting är egentligen nytt ens, utom möjligen ljuddelningen; audioinnehåll känns det inte som att någon av de större kanalerna har bemästrat.

Istället har Pheed två tydliga styrkor. 1) Enkelheten, och 2) det faktum att så många olika typer av innehåll samlas på en och samma plats: livesänd och förinspelad video, bilder, text, audio. Därmed går Pheed på ett spännande sätt emot trenden att nya kanaler vill specialisera sig mer och mer på sina respektive områden. Vine är bara för video, Pinterest är för bilddelning, Twitter för kort text och länkdelning e.t.c. Pheed får ihop flera innehållstyper i ett enda gränssnitt, på ett elegant sätt därtill. Att tjänsten snabbt fått en ansenlig användarbas att stå på tror jag visar att de är en kurva före; när allt inte ska vara så otroligt specialiserat igen, kommer Pheed att stå där och erbjuda en kanal som fusionerar flera innehållstyper.

Potential att slå stort:betyg–4

 

thumb_top

Thumb

– rösta rösta rösta, om precis allt.

Tyckandet tas till en ny nivå med Thumb. Här kan du lägga ut raka frågor till användare och följare där du ber dem ge tummen upp eller ner till vad som helst, allt från nya layouten på ditt företags webbplats till outfiten du tänker dra på dig till kvällens mingel. Användare frågar i dag andra om vilka gardiner som är bäst, om sina nya solbrillor, om vad de ska äta till middag – ALLT går att rösta om med Thumb.

Det är rekordenkelt att tycka med Thumb. Du ger tummen upp eller ner, hoppar vidare till nästa fråga, reagerar på samma sätt. Alla älskar vi att tycka en massa saker i sociala medier och det är kärnan i Thumb, att vi ska få tycka en massa.

Thumb välkomnar både privata användare och företag, men är du i den sistnämnda målgruppen kostar tjänsten allt från ca 700 kronor till ett par tusen i månaden. Lockbetet för att få dig att betala det är t.ex. att Thumb skryter med att det i nuläget är det sociala media som har näst högst användartid i snitt per användare, endast slaget av självaste Facebook.

Kommer Thumb att lyckas?

Ja, för enkelt engagemang är nyckeln till framgång.

Jag kan precis se framför mig hur folk sitter i soffan, bläddrar igenom allehanda omröstningar och tycker till på löpande band utan att knappt tänka efter. Att tjänsten sänker ansträngningsnivån för interaktion ser jag som den potentiella framgångsnyckeln. Bra eller dåligt? Tryck på en knapp bara, du behöver inte ens kommentera. Tänk på hur enkelt det är att bara ”gilla” på Facebook jämfört med att faktiskt sätta sig och skriva en kommentar eller dela. Vänder vi på det lär det också kännas tillfredsställande att lägga ut saker på Thumb, eftersom det ofta blir ett starkt gensvar.

I en framtid där vi använder fler och fler digitala tjänster och splittrar vår uppmärksamhet mellan fler och fler saker, kommer engagemang att vara hårdvaluta. Thumb skapar engagemang med tämligen banala frågor och en låg ribba för interaktion. Det kan visa sig vara ett genidrag.

Potential att slå stort:betyg–5

Chirp

– dela saker med ljud.

Chirp är enkelt. Du kan ta en bild, en text eller en länk och ”chirpa” (snart i en ordbok nära dig!) den till alla telefoner i närheten som har Chirp. Att chirpa är att dela något med det speciella, fågelliknande ljud som appen ger ifrån sig. Om jag ska dela en bild med dig så väljer jag bild och trycker på ”chirp”. Min telefon ger ifrån sig ett tvåsekundersljud och vips så finns bilden i alla telefoner som hörde ljudet. Magi? Det känns som det, men i bakgrunden ruvar en enkel teknisk förklaring som jag låter dig lista ut själv.

Chirp är alltså till för att dela saker, eventuellt på stor skala. Tänk om du sitter i ett mötesrum och säger ”jag har länken här, chirpar den.” Alla tar upp sina telefoner och med ett tryck och ett påföljande ljud får alla runt bordet länken direkt i telefonen. Eller, för att tänka riktigt stort skala: Föreställ dig hur Pär Lernström, programledare i Idol, säger att de ska chirpa ut några bakom kulisserna-bilder till tittarna. Alla fredagsfirare som vill ha bilderna plockar upp sina telefoner, teven skickar ut chirp-ljudet och på en sekund har mobiler i tv-soffor Sverige runt fått bilderna.

Kommer Chirp att lyckas?

Inte säkert, men underskatta inte kombinationen funktion + känslor.

Chirp är den mest banala av de fyra lovande tjänster jag tar upp här, men också den som kvickast får smilbanden att röra på sig. En praktisk funktion i kombination med detta smilband som rör sig – det vill säga en känsloreaktion – är inget att underskatta. Vi har ofta behov av att dela saker och Chirp gör det inte bara busenkelt utan rent av charmig.

Vi behöver ofta dela saker och hittar redan i dag alltid sätt att göra det på, även om vi så måste skicka ett SMS eller ett mejl till den vi vill dela med. Men för t.ex. en bild är det långt ifrån det mest praktiska. Chirp är busenkelt och enkelhet kommer bara att bli viktigare framgent. Sedan måste både sändare och mottagare ha Chirp, vilket skulle kunna vara hindret för tjänsten. Här kommer dock esset i rockärmen: det är roligt. Sedan jag installerade appen och har hamnat i situationer där jag vill dela något med folk omkring mig, har jag sagt ”fixa Chirp så ska jag visa något kul”. På så vis kan appen spridas snabbt. Därefter förväntar jag mig att Chirp börjar mixtra med fler funktioner så att den blir lite mer än en bagatell.

Potential att slå stort:betyg–3
ello_top

Ello

– som Facebook, fast utan pengar.

”Du är ingen produkt.”

Detta enkla statement är kärnan i sociala medier-kometen för 2014: Ello. I grunden har Ello liknande funktioner som Facebook, med en stor skillnad: här finns ingen reklam. Alls. Skaparna har också tydligt satt ner foten med en proklamation om att det aldrig kommer att bli reklam på sajten heller.

Det avskalade, reklamfria gränssnittet är sajtens särdrag; funktionsmässigt liknar det alltså de sociala mediernas drottning. Du skriver statusuppdateringar, delar bilder, filmer och annat innehåll, följer personer du tycker är intressanta (du kan dela in ditt nätverk i ”Friends” och ”Noise”; en smart separering). Nätverket är i beta just nu så många funktioner lär tillkomma, men kika in på en av de öppna profilerna (https://ello.co/andrewkimmell) så får du en idé om hur det kan komma att se ut och fungera när det är klart.

Inledningsvis kallade jag Ello för årets komet, vilket känns befogat eftersom surret runt tjänsten varit ihärdigt. De faktiskt användarsiffrorna pekar i samma riktning; under september i år kunde Ello skryta med i snitt 31 000 registrerade personer – om dagen. Då är tjänsten ändå bara i betastadiet ännu.

Kommer Ello att lyckas?

Osäkert, men behovet finns definitivt.

Populariteten för Ellos betaversion visar att det finns en stor grupp människor som är trötta på Facebook och vill ha ett alternativ. Ello har fått en flygande start och är i mina ögon otroligt stilrent och skönt att titta på jämfört med Facebooks galna myller. Där har det allt rätt.

Sen är det fint med ett anti-kapitalistiskt manifest, men som användare är vi också ute efter funktionalitet. På den fronten är Facebook ännu ohotat eftersom det byggt sin funktionslista i tio år. Ello måste överleva så länge att sajten börjar kunna matcha jätten vad gäller funktioner, annars kommer det inte att hålla i praktiken trots den fina tanken.

Nästa frågetecken runt fina Ello är såklart pengarna. Hur ska Ello finansieras utan reklam? Hur ska de locka investerarkapital om de säger att de aldrig ska börja med tredjepartsintressen? I nuläget står det i deras manifest att de är öppna för att börja ta betalt för tjänsten eller åtminstone extrafunktioner, och då kommer användarnas lojalitet att testas på riktigt. Väljer vi gratis men reklamstinna Facebook där vi är produkterna, eller ett Ello som är fritt och säkert men som kostar?

Jag tror såhär: Ello behöver locka en kärna på några tiotals miljoner användare. Även om det då kostar, är det viktigaste att Ello blir ”stället att hänga på”. Blir det väl det, då kommer folk att betala. I alla fall tillräckligt många för att tjänsten ska överleva. Är priset rätt, betalar vi. För många är det i dag lika naturligt med en tickande Spotify-prenumeration varje månad som med autogirot för månadshyran.

Om inte Ello lyckas, kommer vi att få se fler utmanare. Jag har popcornen redo för att följa kampen med spänning!

Potential att slå stort:betyg–3

 

Nu vänder jag mig till dig: Vilka tjänster kommer att lyckas och vilka floppar? Har du någon potentiell raket som du upptäckt som du vill slå ett slag för? Kommentera, eller diskutera med @contentbyran på Twitter.

Facebook – är det verkligen något för företag?

Åh, det låter så enkelt att det nästan blir löjligt. Hör här: tänk dig en plats på nätet där du kan ha kontakt med dina vänner och bekanta och dessutom skapa en sida för ditt eget företag. Du kan också sätta upp en liten diskussionsgrupp för din förening eller din hobby. Lägg upp en bild på dig själv så blir det roligare.

Ridån faller och in kommer: Facebook! (tack, chefred. för att jag fick skriva om det här). Så, kära läsare, vad kan vi säga som inte redan är sagt om denna gigant? Trots att det är en så känd tjänst så märker vi ofta att företag och organisationer inte tycker det är så självklart hur kanalen passar in. I det här inlägget hoppas vi kunna utmana er att fundera på varför ni är eller ska vara där, och vi har exemplifierat det hela med det ultimata testet: att skaffa fler leads.

facebook logo

Facebook grundades av Mark Zuckerberg tillsammans med studiekamrater. Först öppnades tjänsten enbart för Harvardstudenter, men successivt öppnades den upp för andra universitet och till slut för hela världen. Idag är Facebook, sett till antalet användare, en av världens tre största länder.

Och på den sjätte dagen skapade Mark Facebook-väggen

En dryg miljard användare och en miljardindustri i dollar på något så, till synes, enkelt som en webbsida om och med dina vänner. Men någonstans i det enkla finns väl säkert anledningen till varför Facebook har blivit så stort, ja så stort att det idag utgör själva sinnebilden för vad sociala medier är. Enkelt, direkt och för människor.

Nästan alla har en relation till tio-åringen Facebook (jo, det här monstret fyllde 10 år i år), även de som valt att inte ha ett eget konto brukar ha en genomtänkt kommentar till varför de valde nät-anonymitet. Det har gjorts filmer, skrivits spaltmetrar om fenomenet och säkerligen påverkat både en och annan relation.

Facebook-väggen föddes 2004. Här sitter han, en ung Mark Zuckerberg, och trycker på publicera-knappen. Idag använder 66% av svenska internetanvändare Facebook.

Ändå är det många, kanske framför allt bland ni företag (ni som jag hoppas läser detta), som funderar på hur ni ska använda den här kanalen. Målgruppen finns här, men man kan undra om det är för mycket bök för att aktivt möta dem här? Hur ska man göra? Vad ska man säga?

I den här serien om olika innehållstyper har vi valt att vara ganska grundläggande när det gäller hur du kommer igång med olika kanaler, men vi gör det djärva antagandet att du nog har ett eget Facebook-konto. Skulle du mot förmodan behöva den typen av kom-igång-hjälp hittar du det, och mer därtill, på Facebooks hjälpsidor.

Börja med det grundläggande

Så du har skapat företagets Facebook-sida. Hur får nu andra reda på att ni finns? Här kommer de första viktiga delarna för att komma igång:

facebook_basics

  1. Se till att din sida har korrekt information om ditt företag. Skriv ned i beskrivningsfälten på företagets Facebooksida vad ert företag kan göra. Länka till er webbsida och tillhandahåll all information som hjälper besökaren att förstå vad ni gör.
  2. Bjud in existerande kontakter att gilla din sida. Oftast är det inte svårare än så att komma igång – be dina närmsta om hjälp. Kanske har ni ett nyhetsbrev, då kan du också ladda upp dina epostkontakter till Facebook och fråga dessa via Facebook om de har lust att följa er på Facebook. OBS! Det gäller att ha fingertoppskänsla här, kommer någon att känna att de blir pådyvlad det här är det garanterat ett minus på varumärkeskontot.
  3. Ni finns på Facebook! Berätta om det i alla era kanaler, off- och online. Det ska vara lätt att hitta er Facebook-sida via er ordinarie hemsida. Snygga till din Facebook-URL och börja använda den på kvitton, bloggar, epost, nyhetsbrev, och så vidare.

Kom igång på riktigt: vad är syftet med att ni finns på Facebook?

Varför ska ditt företag finnas på Facebook? ”Alla finns på Facebook” är inte ett giltigt svar. Även om du planerar för, eller av resursskäl måste ha, en låg aktivitet på Facebook, så är det ändå viktigt att ha ett syfte. Varför? Förutom att det kan vara svårt att veta vad du ska kommunicera så tappar ni mest troligt sugen, inläggen får kanske väldigt olika karaktär och ton och ni upplevs fladdriga. Men kanske det viktigaste är att ni inte kommer att kunna utvärdera insatsen på ett bra sätt då det inte finns något övergripande syfte.

Svaret behöver inte vara överjordiskt avancerat. Det kan handla om att ni vill öka kännedomen om ert varumärke eller produkt, ni vill börja hantera en del av era supportfrågor den här vägen, kanske är det hård konkurrens när ni rekryterar och tänker att på Facebook kan ni verkligen visa hur trevligt det är på er arbetsplats. Gör er Facebook-närvaro tydlig för hela organisationen.

facebook för företag

Efter det här är det svårt att vara generisk. För att exemplifiera en alternativ fortsättning väljer vi därför att beskriva den ultimata utmaningen – att skapa fler leads och öka sin försäljning.

Exempel: Börja samla följare med målet att få leads

För att få leads måste du börja med att få följare eller åtminstone börja synas. Du har förenklat två alternativ, det ena är tid och det andra är pengar. Alternativen är bra kompisar.

tid_pengar

Organisk spridning och annonsering

a) använd er tid och skapa värdefullt innehåll som är så intressant att det delas och gillas, eller b) använd pengar i Facebooks annonseringsfunktion och betala för att öka synligheten av dina inlägg.

Båda bygger på att du har något värdefullt att dela, använder du pengar så kan du accelerera din spridning eftersom fler får se ditt inlägg. Litar du på organisk spridning så gäller det att ditt innehåll verkligen ger besökarna något.

På senare tid har en del kritik förts fram angående Facebooks sätt att sakta men säkert reducera synligheten på sidor, den plats där företag postar sina uppdateringar. Alltså, bara för att någon har gillat din företagssida så är inte det en garanti för att denne kommer att se de uppdateringar du gör på sidan. Samtidigt menar många att om du verkligen känner din målgrupp och gör engagerande, spännande och intressanta uppdateringar så blir din spridning stor i alla fall – antal gillningar, delningar och andra interaktioner påverkar med stor sannolikhet hur synligheten blir. Oavsett så kan vi bara kallt konstatera att Facebook gör som de vill. Det är en fantastiskt kanal i många avseenden och som marknadsförare kan vi inte annat än att spela enligt deras regler. Facebook vill säkert se till att det fortsätter att vara det som det var tänkt för i början, en plats för människor, med människor. Och tjäna pengar. 😉

Detta för oss osökt in på nästa del av den här processen – du bör ha värdefull information i digitala domäner som du själv bestämmer över och helt äger, som din egen hemsida.

Från Facebook till din webb

När vi tittar på säljdelen av den här formen av marknadsföring så måste vi också räkna in hur besökaren går från vårt värdefulla innehåll på Facebook till vår webbsida och blir, i bästa fall, ett leads. Ditt arbete slutar alltså inte vid Facebook utan en landningssida på din hemsida måste ta vid, en landningssida optimerad för det du vill att din besökare ska göra.

facebook landningssidor

När du gör sponsrade inlägg (som annonseringen kallas) gäller det att fundera på vad du kan göra för att besökaren ska agera. I Facebook kan du specificera vad du vill att besökaren ska göra, de tillhandahåller alltså knappar direkt i inlägget med uppmaningar. Det kan handla om att ladda ned, läsa mer, köpa eller boka. Om du laddar upp en videofilm kan du bestämma att efter filmen är spelad så ska det finnas en läs mer-knapp, givetvis vill du att din egen hemsida ska få ett besök.

Vilken typ av poster kan generera leads? Egentligen alla, men poster som pekar på innehåll som e-böcker, guider eller att få en demo har ett högt värde eftersom din Facebook-vän mest troligt har en köp-intention eller är nyfiken på riktigt.

Direkt och indirekt leadsgenererande

Så ska varenda inlägg på Facebook styras mot en landningssida? Mest troligt blir det ett enformigt sätt att verka som med tiden kommer att vara kontraproduktivt. Blanda istället upp dina inlägg med ett stor dos indirekt leadsgenererande inlägg (ja, vi bestämde ju att försäljning var vårt övergripande syfte för det här exemplet). Vad kan det vara? Lättkonsumerad information om ert företag, bilder, blogginlägg, filmer och annat som inte direkt upplevs som en del av din säljtratt.

Den här delen av din Facebook-närvaro är verkligen inte oviktigt, faktum är att många nog kan uppleva att den har nog så stor betydelse för att i slutänden få trafik till sin webb, som den direkt leadsgenererande. Är det så att huvudmålet med din Facebooksatsning inte är att skapa leads, ja då bör ni fundera ännu mer kring hur ni kan arbeta strategiskt med mjuka inlägg som inte nödvändigtvis skickar användaren till din webb.

Vad är värdefullt innehåll?

Känner du till hur din kunds situation ser ut, karaktären på dennes köpresa, ja då har du säkert uppslag till vad han eller hon tycker är intressant i förhållande till det ni levererar. Med stor sannolikhet är det inte någon ny fantastiskt funktion på din produkt, utan snarare ligger det intressanta i närområdet runt produkten, och väldigt mycket närmare kundens egen värld. Har du satt din innehållsstrategi faller den ut väldigt tydligt här. Men nyckeln är att skapa innehåll som är så pass intressant att dina Facebook-vänner gillar och delar detta vidare. I det ögonblick någon gör detta vidgas din Facebook-cirkel och du har möjlighet att nå än fler.

Ibland fungerar Facebook väldigt bra för att dela något som är förhållandevis lättkonsumerat. Men för ett stycke tyngre innehåll, som en rapport eller liknande, så använder vi Facebook som en kanal mot vår egen webb där innehållet finns att hämta.

I en content marketing-mix ingår olika typer av innehåll som har ett upplevt värde hos kunden. Ibland kan det vara direkt värdefullt för det hjälper kunden med något, men det kan också ge inspiration eller vara underhållande. Oavsett så upplever, känner, din kund något positivt och förknippar det med ditt företag.

Och just det, Mr President of the United States använder Facebook också för meddelanden. Huruvida du tycker att det är värdefullt innehåll han kommer med eller inte är alltid upp till betraktaren, men håll med om att sättet han kommunicerar på (här i en lagom lång video) är väldigt lätt att ta till sig.

Twitter – 140 tecken alla företag kan utnyttja

Tanken att internetanvändare vill ha snabb kommunikation och kvittra som fåglar fick luft under vingarna – i dag är Twitter en av internets mest använda webbtjänster. Men varför är Twitter så populärt och hur kan företagare användare de 140 tecknens kraft?

Det knyter samman popstjärnor, politiker och världsvarumärken med helt vanliga Svenssons. Twitter är en av världens mest besökta webbsidor och kallas ofta ”the SMS of the internet”. Så frågan alla företagare bör ställa sig är inte ”ska vi verkligen använda Twitter?”, utan snarare ”hur använder vi Twitter på bästa sätt?”.

Exakt vad är Twitter? Svårt att säga. Definitioner är dock mindre intressanta, enligt mig – Twitter definierar vi istället bäst genom att titta på kraften och möjligheterna som finns i detta snabbfotade verktyg som i rekordfart knyter samman människor, skapar kontakter och föder idéer.

Hur fungerar Twitter?

Först, en snabblektion för dig som inte känner att du helt har koll på hur Twitter fungerar:

  • På Twitter postar du som användare inlägg som är max 140 tecken långa.
  • Du följer andra och andra följer dig. De du följer får dina inlägg direkt i sitt flöde, men alla inlägg går att se även för sådana som inte följer dig.
  • Du kan följa vem som helst utan hens tillstånd, vilket är en stor skillnad gentemot Facebook där det är ömsesidigt att bli vän med någon.
  • När du vill rikta din uppmärksamhet direkt till en annan användare skriver du (t.ex.) @samuelstenberg – då får jag en notis om att jag blivit nämnd på Twitter och svarar med stor sannolikhet på din tweet.
  • Genom att s.k. retweeta en tweet skickar du vidare någon annans tweet i ditt flöde. På så sätt kan tweets sprida sig som löpeldar mellan användare, särskilt om någon med många följare retweetar din tweet.
  • Hashtags (#) markerar att en tweet hör till ett visst ämne. Du kan klicka på en sådan tagg (t.ex. #fotbollsvm) och då se alla som markerat sina tweets med den taggen. Hashtags är mycket kraftfulla verktyg på Twitter – mer om det nedan!

twitter-larrys

Alla kan skapa affärsnytta med Twitter

Twitter kan verka svårbegripligt med alla snabba meddelanden fyllda av mystiska tecken, men låt inte ytan lura dig. Med enkla medel kan vilken verksamhet som helst få nytta ur Twitter. Med lite ansträngning, ja då kan det rent av hända riktigt bra saker.

Framförallt anser jag att Twitter är ett fantastiskt verktyg för att bygga nätverk och föra dig och din verksamhet närmare era kunder och samarbetspartners. Det uppnår ni genom att via Twitter exempelvis svara på frågor, bidra med kunskap eller dela bra innehåll. Det bygger en relation direkt med samarbetspartners och potentiella eller nuvarande kunder, på ett sätt få andra kanaler kan matcha. En god relation med de målgrupperna, leder såklart till förutsättningar för affärer.

Twitter och dess direkta natur är också en bra källa för inspiration och förslag till förbättring. När du ser vad många kunder i er bransch funderar på eller ondgör sig över, vet du vilka behov er verksamhet har att möta.

Jag uppfattar ofta en rädsla för sociala medier, särskilt Twitter och Facebook, som grundas i nervositet inför att behöva bemöta eventuell kritik på ett så direkt och öppet sätt. Det är ett helt bakvänt tankesätt, för kritiken existerar även om ni inte finns i kanalen – den får bara gå helt obemött. Folk twittrar om och hyllar eller sågar resebolag, matvaror, hemelektronik, sängar, kundtjänstbemötandet och allt möjligt annat, oavsett om företaget finns i valda kanal.

Twitter idag: Från 20 000 till 24,1 miljoner tweets om dagen

År 2007:s upplaga av musik- film- och mediefestivalen South by Southwest (SXSW) brukar räknas som det stora genombrottet för Twitter (som lanserades året innan). Under festivalen steg genomsnittsanvändningen av Twitter från 20 000 till 60 000 tweets per dag. I dag är 60 000 tweets om dagen ingenting – såhär ser siffrorna för Twitters räckvidd ut i dag:

  • Sajten var en av världens tio mest besökta under 2013
  • Tjänsten tar emot över 1,6 miljarder sökningar varje dag.
  • Personer som Katy Perry, Barack Obama och Lady Gaga har 40–50 miljoner följare.
  • Omkring 17 % av svenskarna har Twitter. Tjänsten växer mest bland unga i åldrarna 13–17 år.
  • Det mest om-twittrade eventet hittills är Super Bowl 2013 (finalen i amerikanska fotbollsligan), med 24,1 miljoner tweets under en kväll.
  • 3,4 miljoner användare – så många har retweetat Oscars-värden Ellen DeGeneres selfie (nedan) från årets Oscarsgala. Världsrekord!

Överlag ser vi ett tydligt klusterbeteende på Twitter. Exempelvis var folk inom media tidiga att börja använda tjänsten och då följde de i första hand varandra, på samma sätt som unga tenderar att följa andra unga, politiker följer andra politiker, etc.

Vill du kommunicera till ett visst kluster finns en tydlig fördel med det beteendet. Säg att du vill rikta in dig på Göteborg – då söker du efter #göteborg och börjar lyssna. Vilka är mest aktiva i det ämnet? Vad pratar de om? Vilka följer de? Du kan börja lyssna på debatten, följa dessa konton och snart börja bidra själv.

Nyckeln på Twitter är att skapa engagemang

Det finns givetvis hinkvis med teorier för hur man lyckas på Twitter. Generellt är de flesta åtminstone eniga om en sak: Det handlar om att skapa engagemang. Twitter är en konversation, ett utbyte av tankar, åsikter och information mellan användarna – inte en reklamkanal. Ska ditt företag lyckas, måste ni vara redo att delta i konversationen på samma villkor som alla andra användare. Med en vardaglig, konverserande ton, gärna med glimten i ögat. Grundtanken känner vi igen. Tänk dig att Twitter är ett middagsbord du slår dig ned vid för att äta middag med ett sällskap du vill göra ett gått intryck på. Hur gör du? Du:

  • frågar och är intresserad av sällskapet.
  • delar kunskap, tipsar om saker.
  • delar berättelser och information som är hjärtvärmande, rolig, vacker, tankeväckande eller på annat sätt engagerande.
  • undviker att prata om dig själv och vad du är bra på.
  • försöker vara öppen och lite rolig om tillfälle ges, bjuder på dig själv.

Om du visar engagemang, får du engagemang tillbaka. Konkret på Twitter innebär de att du – även om du inte twittrar hela dagarna i ända – åtminstone tackar och retweetar de som berömmer dig, svarar på frågor, bemöter eventuell kritik.

Ett lyckat exempel: flygbolaget Delta

Som jag skrev ovan: De allra flesta verksamheter kan ha nytta av Twitter. Ett lyckat exempel bland tusentals är amerikanska flygbolaget Delta. Det uppenbara för dem (som allt för många använder tjänsten till) hade varit att twittra ut reseerbjudanden och nyheter om företaget, på sin höjd svara på lite frågor. Då blir det reklam, ett stelt applicerande av klassisk marknadsföring på en kanal som handlar om något annat. Så hur gör Delta? De retweetar användare som delar vackra flygbilder, fotar gulliga barn tillika förstagångsflygare, sprider lite kunskap och häftiga bilder ur flygets historia. Några exempel från deras flöde:

Eller så anstränger de sig lite extra ibland och målar om (nåja, photoshoppar) ett plan i Lady Gagas färger, lagom till att hon ska uppträda i en populär show på TV. Aktuellt, smart, engagerande – inte minst för Gaga-fans.

En hashtag samlar användare och inspirerar

Som jag nämnde ovan är hashtaggen (#) central på Twitter. Att du använder dem med lite eftertanke är vitalt om du vill få mer genomslag med dina tweets och öka ditt antal följare. Hur används då taggen? Det tydligaste exemplet är hur en hashtagg alltid på något sätt uppstår för något aktuell, som t.ex:

  • en nyhetshändelse (när IS intog syriska staden Kobane sågs tiotals tweets i minuten under ämnet #Kobane)
  • ett event som en konferens, mässa eller tävling
  • ett stort evenemang på tv (tänk valvakan, Melodifestivalen, säsongsfinal i Game of Thrones, EM-kval i fotboll).

Händelser som dessa vill många Twittra om, och som tyckare vill du vara med i konversationen och både bli hörd och höra andra. Då använder du den aktuella taggen i din tweet. Ibland lyckas producenten av en konferens eller ett TV-program styra vilken tagg som råder genom att informera deltagare eller tittare (t.ex. ett litet “#melfest14” nere i hörnet på teven). Många gånger styr Twitter-användarna själva upp det hela genom att någon väljer en bra hasthtagg och andra hakar på.

Smarta företag har såklart förstått kraften i detta och numera är det ett vanligt grepp att lansera en kampanj tillsammans med en hashtagg. Men det får inte bli reklam, som sagt; taggen ska inte vara #varumärket eller #produkten, utan något relaterat till det som kan engagera följarna, något de kan enas kring.

Vi nöjer oss med ett exempel: amerikanska pizzamärket DiGiornos. De undviker “billiga” hashtags som #DiGiornos eller #pizza. Istället lanserade de t.ex. nyligen taggen #CheesyCelebrities och uppmanade sina följare att tweeta komiska, ost-ifierade namn på kändisar (där osten var pizza-kopplingen i det här fallet). De började själva och sedan tog följarna vid, vilket bl.a. resulterade i:

Några enkla steg för att komma igång med Twitter

Att gå till Twitter.com och registrera ett konto i ditt företags namn, skriva en kort beskrivning och lägga till en bild, det är inte svårt. Utmaningen kommer sen – hur tar ni er in i konversationen, bygger en följarbas och skapar engagemang? Här kommer några enkla tips för starten.

1. Börja med att lyssna

Ingen kräver att ni börjar spotta ur er smarta tweets direkt. Börja istället med att följa personer, företag och andra aktörer i branschen (eller branscher) som är intressanta för er. Sök på ämnesord som rör ert område och se vilka som är aktiva i diskussionerna om era ämnen.

2. Delta i diskussioner

Hellre än att ni börjar twittra genom att kasta ut era egna åsikter eller – ännu värre – erbjudanden, börja delta i diskussioner relaterade till ert ämne. Säljer du bilar? Leta upp och kommunicera med personer som twittrar om att de går i bilköpartankar, om föret på vägarna till jobbet på morgon eller om trafikstockningen i centrala stan. Är du jurist? Ditt företag kanske kan ge råd och korta förklaringar till personer som twittrar om orättvisor i rättsystemet baserat på någon dom som är aktuell i media. Har du matvaruaffär? Din butiks konto kanske tipsar twittrare som förtvivlat tappat fantasin inför matlagningen. Och så vidare.

3. Notera att ni finns på Twitter

När ni kommit igång, notera såklart i andra kanaler att ni finns på Twitter. Lägg upp användarnamnet på er webb, inkludera det i signaturen på mejl, berätta det på er Facebook-sida.

4. Börja dela eget innehåll

Bara genom att lyssna och finnas närvarande i diskussioner på Twitter, åstadkommer ni mycket. Vill ni få ut ännu större effekt, börja dela eget innehåll. Som sagt: det ska inte vara reklam, utan sådant som skapar engagemang bland era följare, sådant som gör att de vill stanna till vid era tweets och inte scrolla förbi dem i flödet. Här är en innehållsstrategi viktig. Den måste slå fast bl.a. målet med er innehållsproduktion, vad ska ni producera för innehåll (bilder, videor, bloggar etc.) och vilken kanal ska ni dela det i. Vi jobbar dagligen med innehållsstrategier till våra kunder som en central del av vår modell, och ser hur viktigt det är att det finns en grundtanke bakom. Annars försvinner lätt engagemanget för ett företag att använda Twitter.

5. Anpassa! Testa! Förändra!

Twitter är ett väldigt dynamiskt medium, med direkt respons på det du gör. Du ser omedelbart vad som skapar interaktion och intresse bland följarna. Därför kan du också anpassa i princip din strategi från dag till dag och flexibelt utveckla hur ni använder Twitter på ett sätt som få andra kanaler tillåter. Det här är ett måste, eftersom dessa snabba förändringar gör att Twitter som kanal också hela tiden förändras. Sitter ni kvar med samma sätt att bete er i kanalen efter ett år, då kommer kanalen i sig att ha utvecklats ifrån er. Så fort går det.

 

Nu bör du ha en grundläggande förståelse för kraften i Twitter och förhoppningsvis några inledande idéer för hur du kan använda den superpopulära tjänsten. Mejla, kommentera eller – självfallet – twittra gärna (till @samuelstenberg eller @contentbyran) med dina tankar och frågor om att använda Twitter framgångsrikt.

Vill du lära dig mer om Twitter? Ett hett tips är expertnätverkaren Sophia Sundbergs Twitterhandboken (finns hos bl.a. Adlibris), som bjuder på grundligare instruktioner och massvis med tips om att använda Twitter.