använd vår redaktionella kalender för 2017

Ladda ned en redaktionell kalender-mall 2017

Vi på Contentbyrån har tagit fram en redaktionell kalender-mall för 2017 som du kan ladda ned gratis.

En publiceringskalender, eller redaktionell kalender, är ett bra verktyg för dig som arbetar med innehåll i digitala kanaler. Vi på Contentbyrån har nu tagit fram en mall för dig som du kan använda fritt, ladda ned och modifiera så det passar era önskemåll.

Läs mer på nedladdningssidan.

Vill du veta mer om hur man kommer igång med arbetet med en redaktionell kalender? Läs vår genomgång på Contentjournalen.

Contentbyrån i internationellt samarbete

Contentbyrån samarbetar med den internationellt välrenommerade digitalbyrån Sterling Swantesson Interactive (SSI). SSI har mer än 40 internationella, stora webbprojekt på sin meritlista för varumärken som Toyota, Star Alliance, T-Mobile och många andra.

I ett första samarbete har Contentbyrån och SSI tillsammans föreläst samt genomfört workshops i Tyskland, för internationella företag. Planen för framtiden är att, när förutsättningarna är de rätta, kunna samverka med sina respektive specialistkunskaper för ett bredare erbjudande.

”Vi har verkligen byggt en fin plattform för ett fortsatt bra samarbete. Dels har Contentbyrån ett kunnande och fina erfarenheter att använda digital marknadsföring för att bygga varumärke och driva resultat, dels så kommer vi väldigt bra överens. I ett nära samarbete måste personkemin fungera. I de workshops vi nyligen haft i München har vi kompetensmässigt kompletterat varandra mycket bra”, säger Per Swantesson, partner på SSI.

Jakob Rydberg, vd på Contentbyrån: ”Vi har sedan tidigare goda erfarenheter av att samarbeta med webbutvecklare som drivs av att verkligen designa fina användarupplevelser, de har ofta en väldigt sund syn på hur digital marknadsföring kan användas. SSI är oerhört noggranna, exceptionellt duktiga på att förstå kundernas utmaningar och har en tung internationell erfarenhet. Det betyder mycket för oss att få samarbeta med ett företag som SSI .”

content idea canvas nyhet

Contentbyrån släpper sin Content Idea Canvas

I början av oktober släppte Contentbyrån en canvas för alla som vill hitta fler och mer relevanta idéer för sitt innehåll: Content Idea Canvas. Nu kan du ladda ned Content Idea Canvas tillsammans med tydliga anvisningar direkt från vår webb.

– Canvasen är en produkt av många möten med kunder som inte tycker att de har något att berätta. Den fungerar för alla som kontinuerligt behöver hitta idéer. Dessutom hjälper den användaren att få större insikt i sina kunder, att förstå vilka problem det egna företaget löser och utifrån det vilka ämnen innehållet borde handla om för att vara relevant, berättar Per Lundgren, innehållsstrateg på Contentbyrån.

Dags att släppa ägda, förtjänta och köpta kanaler

Internet svämmar över av kanaler att använda för att sprida och få tag i innehåll och smörja sociala kontakter. Eftersom utbudet är stort pågår också ett konstant kategoriserande. Vilka kanaler är vad? Vi tar grepp om kategoriserandet – och stämplar det som onödigt.

På Contentbyrån inledde vi efter sommaren i fjol ett tema i vår innehållsproduktion där vi gick igenom de mest populära medierna och kanalerna att använda för att skapa och sprida innehåll. När man talar om kanaler, förekommer ofta följande kategorisering: köpta – ägda – förtjänta. Många är de blogginlägg, infografiker och videor som vilar en googling bort, redo att förklara skillnaden mellan dessa typer av kanaler och hur du bör skaffa en strategi för de olika typerna. När vi på Contentbyrån vadat igenom kanalträsket, och behandlat t.ex. Instagram, Twitter, Pinterest och Hangouts on Air, har vi inte alls använt den begreppsdimensionen. Vi vägrar helt enkelt.

Vadan denna rebelliska hållning? Kort svar: vi tycker att den dimensionen inte riktigt behövs. Vi talar hellre om funktion och tillämpning än om kategorisering. Längre svar: Läs vidare, så vi hela denna härva från A till Ö.

Ägda, köpta, förtjänade – den traditionella indelningen

Låt oss först titta på den traditionella sorteringen mellan ägda, köpta och förtjänade kanaler.

Ägda kanaler – En ägd kanal är en kanal du som distributör helt styr över och äger. Du kontrollerar allt innehåll i kanalen och betalar inte för publicering i den (att du t.ex. betalar för servern en webbplats ligger på räknas inte). Exempel på ägd kanal: webbplats, magasin du ger ut.

Köpta kanaler – En köpt kanal har du, logiskt nog, betalat för att få distribuera ditt innehåll i. Någon annan äger kanalen och du måste betala för att få synas där. Exempel på köpt kanal: annons i tidning, reklambanner på webbsida.

Förtjänade kanaler – En förtjänad kanal är en kanal som du inte äger där andra pratar om ditt varumärke eller din produkt. Det är alltså inte bara en gratiskanal utan också en kanal du inte styr eller direkt påverkar. Att jobba med förtjänade kanaler innebär alltså snarare att försöka stimulera diskussion på olika sätt. Exempel på förtjänad kanal: någon skriver en tweet om din produkt, en diskussion på ett forum om ditt företag.

Varför fungerar inte den indelningen?

Anledningen till att vi på Contentbyrån inte så ofta använder den här ägda/köpta/förtjänade-dimensionen är huvudsakligen tvådelad. Dels är den lite för simpel och svartvit (många kanaler är sällan tydligt det ena eller andra), dels är syftet lite oklart (hur du ska agera i en viss kanal är inte givet utifrån kanalens typ).

Vi tar svarvitheten först. Problemet med att en kanal sällan kan pekas ut som det ena eller det andra belyste sociala medier-specialisten Michael Kazarnowicz på ConnyCom-bloggen skickligt (i det här inlägget). Där visade han tydligt hur t.ex. Facebook beroende på hur du använder det kan klassas som alla tre typerna av kanaler.

I korthet ser hans resonemang, som jag i princip helt supportar, ut såhär:

Facebook som ägd kanal: Du äger din Facebook-sida och skriver inlägg på den, gratis. Eller svarar på frågor som andra användare skickar till dig.

Facebook som köpt kanal: Du betalar för att kunna nå ut med ditt innehåll till en specifik målgrupp, genom annonser och sponsrade inlägg.

Facebook som förtjänad kanal: Du letar upp och deltar i diskussioner om din produkt eller varumärke som redan pågår, eller delar innehåll som i sin tur skapar diskussioner mellan användare.

Här ser vi tydligt att Facebook egentligen passar i alla facken. För mig säger det sig självt att en kategorisering som är så luddig också blir ineffektiv att använda.

Dessutom kan ju en kanal hoppa mellan facken över en natt. Vi talar ju om digitala, lättförändrade ting. Med en enda ny liten funktion, kanske bara lite justering i någon algoritm från kanalens ägare, kan landskapet i en kanal förändras. Att försöka kedja fast såhär föränderliga saker i fack och hantera dem utifrån det känns dömt att misslyckas.

messa

Hur måste vi se på kanalerna istället?

Så, det är alltså svårt att kategorisera Facebook, liksom många andra digitala kanaler. Men sedan har vi också det andra problemet jag nämnde ovan: Vad ska kategoriseringen vara bra för?

Jag menar att kategorisering av kanaler och långa resonemang av vad olika typer av kanaler är bra för, leder till snedvridet fokus. Fokusera inte på kanalen, utan på vad du vill göra. Du ska inte använda en kanal för att den finns, utan för att du har ett behov av att göra något och den här kanalen råkar låta dig göra just det.

(Det du ska göra ska i sin tur födas av en uttänkt innehållsstrategi, men för syftet med just det här inlägget snabbspolar jag förbi frågor som ”Ska ni ens skapa innehåll?” och ”Ska ni distribuera det i digitala kanaler?”)

När du vet att du har något du vill göra – låt oss säga nå ut med en e-bok ni skrivit till kvinnor i åldrarna 18–35 år – kommer kanalerna in i bilden. Valet av kanal och hur du hanterar den kanalen (t.ex. om du använder Facebook som ägd, köpt eller förtjänad kanal) ska göras utifrån ditt syfte och målgrupp, inte styras av en kanals funktioner eller blott det faktum att den existerar.

Rent konkret får resonemanget alltså inte vara “Facebook, där borde vi ju finnas” – ni måste börja i andra änden. På Contentbyrån röstar vi alltid på att alla företag som vill upprätthålla någon typ av flöde i digitala kanaler har en innehållsstrategi. I den ska det ingå val av kanaler att använda och grundläggande riktlinjer för beteendet i dem, tydligt kopplat till andra delar i strategin, som syfte och målgrupp för marknadsföringen.

Vi tar ett exempel också som sista säkerhetsåtgärd för att se till att spiken hamrats ned.

Ett kanalstyrt tänkande …

“Det verkar vara populärt med Instagram, vi borde skaffa det och börja publicera bilder!”

… leder till att ni publicerar krystat bildinnehåll från företaget. Det är högst osäkert om någon efterfrågat det och minst sagt höjt i dunkel vad det egentligen åstadkommer för er marknadsföring.

Ett syftesstyrt tänkande däremot …

“Vi vill att fler kvinnor i åldrarna 18–35 ska läsa vår e-bok.”

… leder istället till att ni tänker igenom valet av kanal och kanske inte alls landar i Instagram. Kanske väljer ni Pinterest och börjar bryta ut grafer och bilder ur e-boken som är Pinterest-vänliga och delar dem med ert konto där. Då har ni format innehållet så att det har de bästa möjliga förutsättningarna för att engagera målgruppen i kanalen.

Du ska inte börja dela bilder på Instagram eller Pinterest för att de finns, utan för att det är ett tydligt led i er strategi.

kanalstrategi

Sammanfattningsvis: Låt syftet styra dig, inte kanalerna

Om vi hela tiden låter oss ledas av förutsättningar som andra dikterar upp, sker ingen förändring, ingen framåtrörelse. Därför måste er strategi vara utgångspunkten för hur ni arbetar i digitala kanaler, inte kanalerna i sig. Visar det sig sedan att ni inte kan göra det ni vill i en kanal, se er då om efter en annan, sitt inte och oja er över Facebook i tron att ni måste använda det bara för att ”det gör man ju”.

Det ständiga kategoriserandet av kanaler och behovet av att klumpa ihop dem i olika fack är alltså bakåtsträvande, hävdar jag. I tider där utbudet av dem ökar lavinartat är det också en garant för huvudvärk om ni bemöter varje ny kanal ni upptäcker med att börja fundera över hur ni ska använda den bara för att den finns. Om er strategi framöver blottar ett behov av att kommunicera på ett visst sätt, då kan ni leta upp kanalen och komma till den med ett faktiskt problem som behöver lösas.

Just nu ser landskapet ut som så, att antalet kanaler ökar lavinartat. Därmed ökar också möjligheterna att på olika sätt nå ut till och interagera med mottagarna. Utbudet ökar i en mycket större takt än de flesta distributörer orkar hänga med i. Twitter slog t.ex. igenom på bred front 2007 men än i dag famlar de flesta företag när de sätter sig bakom spakarna och försöker använda Twitter till något vettigt.

Famlandet kommer dock, menar jag, ofta från att kanalen får styra. “Oj vad Twitter verkar jobbigt, vad ska vi göra där?” Och så går man som marknads- eller säljansvarig omkring och har huvudvärk, istället för att gå till botten med huvudvärken.

Arbeta fram en strategi för ert innehåll i digitala kanaler, som såklart i sig blir en del i er övergripande marknadsföringsstrategi. Om ni har ett tydligt varför, kommer också svaret på vad ni ska göra på t.ex. Twitter att vara betydligt klarare. Svaret kan mycket väl vara att ni inte ska finnas där alls. Då kan du med gott samvete släppa bollen och konstatera att det inte passar in i er strategi.

Har ni en välsvarvad strategi kommer frågan ”varför ska vi använda kanal X?” på så vis aldrig vara svår att besvara. Det kommer plötsligt inte spela någon som helst roll om kanalen är ägd, köpt eller förtjänad.

Podcast – framtidens radio

Podcast-formatet är mer populärt än någonsin i Sverige. Var och varannan lyssnar på podcast och det poppar upp nya ”poddar” till höger och vänster. Men varför är de så populära? Kan ditt företag använda podcast-formatet?

Radio är egentligen en ganska bra idé. Att kunna lyssna på något som sänds från ett litet kyffe hundratals eller tusentals mil från dig. Att kunna ta del av underhållning, musik, kunskap, vad som helst som kan förmedlas endast genom ljud. Den traditionella radion – du vet den med FM- och AM-rattar, antenner och hela köret – känns dock snudd på stendöd. Jag undrar om någon yngre än 15 år ens kan identifiera en klassisk radio som just det.

Som tur är lever och frodas formatet som sådant – ljudburet innehåll – i allra högsta grad. Leveransen har dock i stor utsträckning förflyttats från de analoga radiovågorna till det digitala podcast-formatet. Jag äger själv ingen radio, men lyssnar nu och då genom en app som ger mig programmen i podcast-form efter att de ursprungligen sänts på radio.

Jag är inte ensam; podcast-formatet är hetare än någonsin. 1,5 miljoner svenskar lyssnar regelbundet på podcast, visar en undersökning från Orvesto. Med tanke på de yngre generationernas förhållande till teknik och deras vurm för det digitala lär populariteten bara öka.

Så vad är egentligen en podcast? Varför är formatet så populärt? Jag ska försöka reda ut dessa frågor och några till och avsluta med några tips för dig som funderar på att starta en podcast.

podcast_top

Vad är en podcast?

En podcast är ett helt ljudbaserat digitalt program som du kan lyssna på när du vill. Podcast används i princip uteslutande om program som dessutom är återkommande, med t.ex. ett avsnitt i veckan. Det är frestande att använda definitionen “digital radio”, men bortsett från att det enbart är ljud i både en podcast och en radiosändning har de inte jättemånga likheter. Radio sänds i en tablå av program som startar och slutar på ett visst klockslag. Avsnitten i en podcast, däremot, publiceras och skickas ut digital till alla prenumeranter som kan lyssna på avsnitten när de vill.

Prenumeranterna, ja. De är centrala för konceptet podcast, särskilt på Apples tjänst Itunes som är allra störst inom podcast-distribution. När utgivaren av en podcast publicerar ett nytt avsnitt dyker det automatiskt upp i motsvarande app i prenumeranternas smartphones. Icke-prenumeranter kan givetvis också lyssna på din podcast men måste då t.ex. få den delad till sig eller leta upp källan själv. Det smarta i Itunes prenumerationssystem är att jag kan ta upp min telefon när jag ska kliva in på gymmet, se vilka av mina favoritpodcaster som har släppt nya avsnitt och sen börja lyssna direkt.

Podcasten som format föddes 2003 hos (trumvirvel) Apple. Året därpå började det få spridning (främst borta i staterna) och i juni 2005 lade Apple till podcast-funktionalitet i Itunes. Först 2006 kom lyssnandet i Sverige igång på allvar. Formatet fick då först fäste i specifika fält som t.ex. tekniksfären och dator- och tv-spelsbranschen. Eftersom jag personligen är intresserad av det senare fältet hoppade jag på podcast-lyssnandet tidigt och spelade faktiskt in podcast själv i början av 2006. På bred front i Sverige slog dock inte podcasten förrän framåt 2009/2010.

Vad innehåller en podcast?

Rubrikens fråga är såklart snudd på löjeväckande bred. ”Vad innehåller ett skåp?” är ungefär lika relevant; som du förstår är innehållet i en podcast helt upp till utgivaren. Du har bara ljud att leka med, men de ljudvågorna kan bära konversationer, intervjuer, tyckande, debatter, lärande. Musik. Nyhetsuppläsning och analys. Recensioner av produkter. Reportage. Radioteater. Kort sagt: Om det kan förmedlas via ljud, kan det förmedlas via en podcast.

Vad är då det typiska innehållet? Jag har inte gjort någon empirisk undersökning, men mitt känsliga finger i vädret låter mig konstatera att de flesta podcaster är av panelformat. Det vill säga ett antal personer (ofta 2–3) sitter och pratar om nyheter, stora händelser eller specifika teman inom ett visst fält, oftast ett där de är experter. DN publicerade nyligen en finfin lista med 27 podcasttips; där har de på bara några rader lyckats beskriva de olika podcasternas koncept.

Varför är podcaster så populära?

På frågan om varför podcastformatet fått ett så stort genomslag finns många tänkbara svar. Det första och mest uppenbara ligger helt enkelt i det jag konstaterade ovan: en podcast kan vara så mycket att det verkligen finns något för alla. Oavsett vilket ditt intresseområde är törs jag slå vad om att det finns inte bara en utan en handfull podcaster på området. Jag plockade precis upp mobilen för att bekräfta min tes genom att med enkla sökningar hitta podcaster fokuserade på områden som frimärken, insekter och virkning. Om content marketing, ett av mina intresseområden, finns det drösvis med poddar.

Gräver vi lite djupare så är en rådande teori att podcaster fått fäste eftersom de passar perfekt in i det s.k. on demand-samhälle vi nu lever i. Podcasterna var faktiskt populära redan innan SVT Play, Netflix, HBO Nordic och liknande tjänster slog igenom. Podden som format pekade ut vägen genom att ge prenumeranterna möjlighet att lyssna på avsnitten när som helst, var som helst. Alla jag känner som lyssnar på podcaster regelbundet (och nästan alla jag känner gör det) lyssnar medan de diskar, tränar, promenerar, städar. En podcast är ett perfekt sätt att få ut lite mer av en annars kanske lite monoton syssla.

I USA är klassisk radio fortfarande mycket populärt vilket beror främst på deras bilkultur. Ljud är det perfekta mediet i bilen och det sägs också vara en av nycklarna till podcast-formatets framgång där. I Sverige har vi inte bilåkandet i vårt blod riktigt på samma sätt, men räknar vi in all typ av pendlande till och från jobb så blir det många timmar i rörelse och även där passar podcasten in perfekt.

podcast_on-demand

Netflix och liknande tjänster har skapat en on demand-kultur som podcasten passar perfekt för.

Kan podcaster bli en del av innehållsmarknadsföring? Självklart!

På Contentbyrån förespråkar vi innehållsmarknadsföring och därmed bra innehåll, gärna i så många olika former och kanaler som möjligt så att den möjliga mottagargruppen kan breddas. Med tanke på hur många som i dag lyssnar på podcaster är det här mediet definitivt att rekommendera.

”Men vad ska vi prata om?”

Rubriken ovan hyser den vanligaste motfrågan om podcaster – företag har svårt att hitta vad de ska prata om i sin podcast. I själva verket är det väldigt enkelt: ni ska prata om ämnen som relaterar till den expertis ert företag besitter. Ni ska inte prata om era produkter eller tjänster, utan om den värld som omger dem. Min kollega Per fördjupade tankarna om hur du hittar bra innehållsämnen när han skrev om att starta och driva en företagsblogg.

Oavsett vad ni pratar om, har podcasten som format flera fördelar. Tre tunga argument för podcasten följer:

– En podcast bygger personlighet

Med en podcast har ditt företag chansen att lyfta fram kompetenta personer som jobbar hos er och låta dem visa er kunskap och expertis. Kanske underhåller de, kanske lär de ut, kanske inspirerar de – oavsett vilket så skapar de definitivt en mer personlig bild av er verksamhet. Är ni bara ett par stycken i företaget? Då vet du precis hur viktigt personkemi är för affärerna. En podcast är ett sätt att visa upp er personlighet och därmed bygga relationer till potentiella kunder bara genom att de lyssnar på er podcast. Personlighetsbyggande är också en viktig del av disciplinen innehållsmarknadsföring som helhet.

– En podcast är lättåtkomlig

Alla vill inte sitta och läsa blogginlägg och alla vill inte bänka sig för att se videor, oavsett hur välproducerade de är. En podcast, däremot, kräver bara att din mottagare lyssnar. Hen kan göra det medan hen gör allt det där andra som lyssnaren måste få gjort. Din chans att hålla mottagaren kvar under en längre tid än några minuter är betydligt större med en podcast än med exempelvis ett blogginlägg, som är så lätt att bara sluta läsa när minuterna tickar iväg.

– En podcast är kostnadseffektiv

Visst, ett tråkigt argument, men ack så sant. Att producera podcast är helt enkelt mycket billigare än att producera t.ex. videomaterial av lite högre kvalitet. För att uppnå bra kvalitet rent produktionsmässigt i en podcast behövs inte många tusenlappar spenderade på mikrofon och mjukvara för att spela in (vissa mjukvaror är till och med gratis och ändå mer än funktionsdugliga, t.ex. Garage Band som medföljer Mac-datorer). Tidsmässigt kanske vi talar om 1 timme för ett par anställda att spela in, plus någon timme för förberedelser. Lägg därtill en timme för klippning och tidsåtgången är betydligt mindre än för att producera även en enkel video. Och där är utrustningen dessutom betydligt dyrare.

podcast_fördelar

Tre tips för att undvika vanliga podcast-fällor

1. Förbered, men regissera inte

Fall inte i fällan att ni genar i podcast-produktionen genom att sätta en mick framför några ”sköna personer” och spelar in dem när det pratar vitt och brett. Det blir oftast ointressant och framställer inte personerna (och därigenom företaget de representerar) i god dager.

Istället måste deltagarna vara så pass förberedda att de kan visa upp sitt kunnande, men ändå så avslappnade att samtalet flyter på bra och personligheter släpps fram. Så förbered, men regissera inte. Ha inget exakt manus med uttänkta repliker. Jag har suttit i kanske 150 podcast-avsnitt och till det allra första gick jag innan och övade på vad jag skulle säga – det gick sådär i skarpt läge.

Strukturera istället upp en enkel körordning som deltagarna pratar igenom innan, skapa några hållpunkter och bestäm huvudämnen. Alla deltagare bör veta ungefär vad som kommer att tas upp så att de kan dubbelkolla eventuella viktiga fakta eller repetera något ämne. Mer bestämt än så behöver det inte vara; då försvinner den spontana och personliga känsla en podcast ska ge. (Det här gäller såklart inte om ni snarare släpper reportage eller dokumentärt material i podcast-format.)

2. Styr inte längden, men gör det lättlyssnat.

Podcast har en stor, stor fördel gentemot radio: en podcast är inte beroende av klockan. Spanarna i P1 har exakt 43 minuters programtid att leka med under sin timme och måste därför ibland kapa en diskussion eller stryka ett ämne på grund av tidsbrist.

Det behöver aldrig en podcast. Ena veckan kan ditt avsnitt vara 43 minuter, men nästa vecka 51 minuter. Eller 90. Det är en styrka och därför stör jag mig när podcast-pratare säger saker som “nu börjar avsnittet bli långt så vi tar det här nästa vecka.” I mina öron är det att leka radio. Om en talare har en intressant poäng att tillföra ett ämne ska hen göra det, även om det innebär att diskussionen i ämnet blir 9 minuter istället för 6 som man kom överens om. Däremot är det viktigt att ha ett schema att utgå från, så att talarna vet om målet är att ett ämne ska ta 6 minuter eller snarare 16.

Vilken är den bästa längden på en podcast? Om detta tvistar de lärda. Jag har sett siffror på att den genomsnittliga engagemangstid vi kan förvänta oss på internet i dag är 22 minuter, sedan faller folk av oavsett hur bra ett innehåll är. Därför är många podcaster just 20–30 minuter långa. Ja, det är en trevlig längd, men nej, din podcast måste inte vara exakt så lång. Många är mycket längre. Och då är det viktigt att det är lätt för mottagaren att dela upp lyssnandet. Lägg in små jinglar mellan segment, sälj små reklaminslag (när ni börjat få en större publik) eller ha åtminstone tydliga andningspauser i diskussionerna med “nu ska vi helt byta ämne” där lyssnaren kan trycka paus.

Summering: Att ha en lättlyssnad struktur är så mycket viktigare än att ha en viss längd.

3. Hitta ett format som passar er och lyssnarna

För att någon ska bemöda sig att lyssna på en podcast varje vecka måste hen veta ungefär vad den får.

Vi lyssnar alla av olika anledningar, men jag letar personligen alltid efter kombinationen rätt ämne + rätt personer. Personer som jag gillar att lyssna på pratar om ett ämne jag tycker är intressant. Svårare än så är det inte.

Ta därför fram ett format för er podcast – längd, hur många ämnen som diskuteras, stil & ton – som framhäver personligheterna och ger udd i diskussionerna. Podcastens struktur ska passa de som sitter i den så att de blir bekväma, då blir det bra lyssning. Att gå efter ett exakt format för att någon har sagt att det är det bästa, det tror jag inte på. Alls.

Viktigt är såklart att podcasten inte har ett alltför fritt format så att den på kameleontvis skiftar från vecka till vecka, då vet lyssnarna inte vad de ska förvänta sig. Se till att podcasten har ungefärliga ramar för format och ämnen och låt personligheterna komma fram. När jag lär känna dem vet jag vad jag kan förvänta mig av podcasten.

Mikrofon? Distribution? Några avslutande tips.

Utöver innehållet finns det en del teknikaliteter att fundera på med en podcast. Vilken utrustning ska ni använda? Hur ska ni distribuera och sprida podcasten? Just vad gäller spridning är som sagt Itunes överlägset mest populärt, men kräver en liten teknisk insats att ladda upp sin podcast där (och servrar att spara podden på). Enklare och populära podcast-tjänster som själva står för serverutrymmet är Libsyn, Tunein och Soundcloud.

På utrustningssidan finns det en djungel av tips att googla in sig i. En bra guide anpassad för olika ambitionsnivåer med olika mick-tips som jag hittade kommer från Podcastmethod.

 

Innan vi lämnar podcast-ämnet helt tipsar jag om att kolla in testavsnittet av Contentbyråns egen podcast och önskar dig lycka till i ditt fortsatta utforskande av podcastens förlovade värld. Tipsa oss gärna om bra podcaster, extra gärna om sådana som produceras av företag.